GÖTHEBORG, d. 17 Augusti. Statstidningen för den 10 denna manad innehåller följande Kongl. Maj:ts nadiga förordning, angående Mosaiska trosbekännares skyldigheter ech rättigheter här i riket; gitven Stockholms Slott d. 30 Juni 1838: dWICARI. JOHAN c. Xc. göre veterligt, att. då Wi funnit det för Judarne den 27 Maj 1782 utfärdade Reglemente efter nuraraunde tidsförhållanden mindre lämpligt, Wi, med atseende så väl deräå, som a det fördelaktiga vittnesbörd om ett laglydigt och stilla uppförande, hvilket vederbörande, i ämnet hörde, lemnat de i Riket bosatta Mosaiska trosbekännare, pröfvat godt att, med upphåäfvande af samma Reglemente och de i anledning deraf särskildt meddelade föreskrifter, utfärda denna Nå liga Förordning om Musaiska trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i Riket: l 8. Mosaiska trosbekännare, födde i Sverige, eller som utrikes ifrån inkommit och fatt sig i Riket bosätta, eller blifva at Kongl. Maj:t till Svenska undersåter upptagne, skola hädanetter i alla hänseen len vara ställde i lika rättsförhållanden med örriga Svenska undersäter enligt Svensk lag, samt atnjuta enahanda rättigheter och förmoner, som tillkomma Svenska undersatare i allmånhet, utan andra inskränkningar, än Sveriges grundlagar för utrikes födde mån eller främmande trosbekännare bestämma, eller i denna förordning serskildt stadgas: hvaremot sådana Mosaiska trosbekännare, så väl för sina personer, som för sin egendom och näring eller rörelse, åro underkastade samma skyldigheter och aligganden, som öfriga Svenska undersater. 2 8. Mosaisk trosbekännare må icke, utan Kongl. Maj:ts särskilta Nådiga tillstånd. köpa fast egendom å landet. Icke eller må Mosaisk trosbekännare kga att välja eller kalla Prest eller Kyrkobetjening inom Svenska församlingarna, vara ledamot i lJirektioner eller Kommissioner, som hafva befattning med kyrkoärender eller undervisnings-verket, eller deltaga i val till sadana befattnivgar, eller uti öfverläggningar och beslut om dylika ämnen. De böra ock ensunme annderhalla fattiga af deras egen trosbekännelse, utan att derföre kunna andandraga sig andel, enligt gällande grunder, i afgifter till allmänna fattigvärden i den församling, inom hvars område de äro boende eller öga fastighet. 3 8. I alla de fall, då prestbevis för Svensk undersåte i allmänhet erfordras, bör Svensk undersåte af Mosaisk trosbekännelse förete behörigt bevis af Religions-läraren vid en Synagoga. 48. Mosaisk trosbekännare, som innan kungörandet af denna Förordning fran utrikes ort inkommit och i Riket sig bosatt, samt med behörigt tillständ idkar handel eller annat nåringsfang , skall äga enahanda rättigheter och skyldigheter, som annan utlänning i samma fall. 5 8. Med utrikes född Mosaisk trosbekännare, som antingen, behörigen förpassad, i egenskap af resande besöker Sverige. eller hädanefter vill sig härstädes bosätta. förhålles i öfverensstämmelse med de töreskrifter, som i afseende på andra utlänningars inkommande och vistande i Riket nu åro eller framdeles varda meddelade. 8Om hvad Mosaiska trosbekännare hafva att hädanefter iakttaga i afseende på utöfningen af deras religion och bestyret inom deras församlingar, hafve Wi under denna dag fastställt en särskilt Ordning, hufvudsakligen öfverensstämmande med hvad derom hittills varit stadgadt eller vanligen iakttagits. i Det alle Åc. Till yttermera visso Åc. Stockholms Slott den 30 Juni 1533. CARL JOHAN. C. D. Skogman. Att Regeringen, utan Rikets Ständers hörande, tilltrott sig afgöra en så vigtig och i borgerliga förhållanden så djupt ingripande fråga, som Judarnes emancipation, maste vi på det högsta ogilla. och dela i denna del de åsigter, hvilka den liberala pressen i Stockholm uttalat. Men med vår öfvertygelse om politisk och religiös frihet för alla, kunna vi icke srånkänna Judärne rätt till emancipation. Menniska är menniska; hon är fri — vore hon ock född i bojor. Och äro icke Judarne menniskor; äro de icke våra medmenniskor, våra medborgare? Hvarföre skola vi då längre sätta oss emot att meddela Judarne statsborgarrätt, då den närvarande tiden fordrar jämlikhet och icke ädelmod, utan, hvad mer är, billigheten trängande manar oss att utplåna den orättvisa. som vederfarits dem sedan decennier. För liberalism och humanitet mäste egennytta och inrotade fördomar vika. Det förljudes, att den enskilda föredragningsmethoden sedan någon tid, inom Konseljen blifvit införd. jemväl i afseende a justiticärender, nemligen att föredragningen sker efter en skrifven lista inför H. M. Konungen RR ae SA oe Hm Tora lanslaeren) ss att när Konselien same vu I I Hj