Ak333i — 4) Tillstånd för utländning att i Sverige bygga skepp samt reda under Svensk flagg och befäl ), samt för Svensk man att vid skeppsbygguad använda utländska Capitaler. 5) Skolors inrättande för Sjömäns praktiska bildning ). 6) Skärpta examina för skeppare och styrmän, så att de genom en högre nautisk bildning, grundad på andras erfarenhet, göra såkra och skyndsamma resor ) 7) Att, till förekommande af rymningsbrott, genom ändamålsenliga ans stalter al verka till sjömåns religiösa och moraliska bildning och sörbättring: b) sörja för sjömäns (samt deras i behof varande enkors och barns) bärgning, når de af ålder icke kunna fara eller af sjuklighet blifvit oförmögne att sig på egen hand försörja: c) belöna nykterhet samt trogen och långvarig sjötjenst: d) förbättra skeppsdisciplinen och förekomma den nu icke sällsynta misshandlingen a fartyg . som afskråcker andra — sers deles bildade ynglingar — än dem behofvet tvingar, att välja sjömansverket. 8) Förbåttrade vilkor för skeppare och sjöfolk, dock så att de endast vinnas genom ökad verksamhet och skynpdsamma resor, så att rederierna derigenom hafva ersättning för deras ökade appockringar. 9) Att instruction måtte utfärdas, som ålägger skeppare och styrmän, enligt 11 s af Sjömanna-Sällskapernes Stadgar, I:o att under sina resor tuga noga kännedom om alla nyttiga inrättningar, uppftnningar och föråndringar, som med yrket gemenskap ågus 2:o mt förskaffa noggrann underråttelse om sudane förändringar af Fyrar. Sjömärken, Hotsoch Quarantaines-lagar, Seglultions-uch Tullförfattningar) samt vigtigare s-tagotadganden, hvilka kunna lända sjöfarande till gagn och upplysning; 3:o att med uppmärksamhet följa Svenska handelns beskaffenhet å de platsar som besökas; 4:o alt öfver dessa och andra föresallaunde, med yrket gemenskap agande, omständigheter vid återkomstei till fiderneslandet afgifva berättelse till SjömannaSällskapet (eller deras i landsorterne rarunde ombud), jvensom alt då omståndigheterne sådant påkalla, från utrikes ors direkte meddela Suäliskapet (för allmänt kungdrande) de underrättelser, som kunna vara af stvrsin vigt för handelns och sjöfartens säkerhet och befrämjande, m. m. 10) Att förekomma sådane olägenheter i hemorten, hvilka — äfven af ossiciel natur — såväl under lossning och lastning, som vid in och utklarering samt andra tillfällen kunna verka uppehåll och hindra fartyx att företaga resan med all erforderlig skyndsamhet ), 11) Att fartyg befrias från skyldigheten att uttaga fribref, sedan det en gång erhållit detsamma, oftare än da det blifvit törbyggdt ) (1). 12) Att de höga konsuls-afgifterne matte försvinna der, hvarest konsul njuter lön, och betydligen nedsättas på andra utrikes orter) (2). 13) En med tidens fordringar öfverensstämmande nv Sjölag och ett sörbättradt reglemente för koopv.-skeppare och sjöfolk 2), ) Denna frihet synes numera de facto vara gifven för alla nationers fartyg, som i Srensk hamn njuta helfrihet. s) Sjömanna-Sällskapet härstädes skall redan hafva beslutit att inrätta en så beskaffad skola, hvari ett visst antal obemedlade ynglingar på Säll skapets bekostnad, och andra, dels gratis. dels emot lindrig aleilt skola njuta undervisning i sjömanskapets praktiska delar. Matte denna skola kraftigt understödjas, förses med skicklige lärare och oinfatta nagat möra än de handgrep, som utgöra den lägre matrosens egentliga hufvuds sak. 22) Capiten Oxehufvud har uti sina utmärkt förtjenstfulla antekningar öfver Sjöfolkets belägenhet vid Svenska Handelsflottun i Sverige (se Britannia eller Sjömäns moraliska anspråk af Riv. J. ITIARRIS) utan ösverdrift, men väl ganska lindrigt skildrat navigations-undervisningens usla beskaffenhet i värt kåra fädernesland. Äfven vi skola orda något hårom vid ett annat tillfälle. Emellertid kunne vi icke afhiålla oss ifrån upplysa, att den äldre navigations-examen, som påbjöds. var, ehuru längt ifrån ändamålet, ändock något på saken: den fick då endast tagas i Sveriges större sjöstäder, och den till skeppare eller styrman utsedde candidaten examinerades af Sjömanshus-ombudsmanuen och tvenne ersarne skeppare, likväl ej förr än han hunnit blifva fullgod sjöman : nu examineras han deremot äfven i småståderne af behörigen tillförordnad examinator, utan afseende på om han varit till sjös, och examen öfvervares af en rådman samt tvenne andra af skeppare eller handel-kla-sen, dock endast såsom vittnen, utan pröfningsrätt. När då, som vanliutvis är fallet, examinatorn tillika är lärare. och lårarens utkomst beror af examens ntgång, så kan man lätt föreställa sig huru dervid tillgår och att candidaten måste erkännas utan afseehde på hvad han kan. ve) I dessa afseende vore mycket att såga, men hvarmed vi nödgas uppskjuta till en annan gång. i enes) Härvid åberopa vi det i insändarens not (N:o 45) 1) meddelade yttrande vid sista riksdag, af Herr J. U. Winbherg.) ÄÅfven härvid Åberopa vi i hvarje fall insänåarens till sin artikel fogade noter, upptagne inom () vid slutet af hvarje mening, som denna not beteknar. . sseeavt) Tvenne förslag i dessa afseenden åro på K. M. nådiga befallning utarbetade af en derföre nedsatt kommitt6; men båda synas i åtskilligt, oaktadt den långa tid af 25 år kommitten dermed varit sysselsatt, likvål endast förtjena att betraktas såsom mera flygtiga haet14 2