RECENSION. SCHWEDENS AHNEN, ein mit dem grossen Preise von der Schwedischen Akademie belohntes Gedicht von Bernhard v. Beskow, Hofmarschall, Einem der Achtzehn der Schwedischen Akademie. Ubersetzung mit beigefugtem Originaltexte, wie auch mit geschichtlichen Anmerkungen verdehen. Gothenburg, S. Norberg, 1838. (in Verlag bei F. F. v. Rohden in Lubeck.) 8:o 82 Seiten 28 s. B:co. Ofvanstaende verk, bearbetadt och utgifvet af Kongl: Hofpr. D. I. Dunckel, Kyrkoherde vid Tyska församlingen i Götheborg, tyckes oss vara lika så ändamälsenligt som förtjenstfullt. Det skall nemligen egentligen blott vara början till en följd af arbeten af samma slag, som genom sammanställningen af den Svenska Originaltexten med den Tyska öfversättningen skall gifva läsaren ej endast ett begrepp om Sveriges litteratur, utan äfven om dess språk. Genom ingen annan method kan detta mål väl bättre och angenämare hinnas. Vi äro derföre ötversättaren tacksamhet skyldiga för den lyckliga ideen, i synnerhet på en tid, då litteraturen i allmänhet och särdeles på Continenten synes genom öfverflödig production vara återsallen i en aftyning som väl torde behöfva en jernkur ifran Norden. Men långt derifrån att Svenska Skaldekonsten vore hård och kall som Sveriges jern, deremot kraftfull, klar, ren och klassisk, som dess stäl, bär nårvarande skaldestycke, lyckligt valdt som poetiskt stamträd för den nordiska lystningens höga idee, härom det bästa vittnesbörd. Örversättningens utförande kunna vi äfven, vid betraktande af de srärigheter den företer, isyuverhet derigenom, att öfversåttaren gjort gig till lag, att återgifva potmet rad för rad så väl, som i originalets versmätt, (en lag, hvarigenom endast konstverkets ursprungliga karakter kan bibehällas) ; anse såsom lyckad, hvilket bäst bevisas genom de få aumärkningar vi dervid hafva att göra. Afstort värde äro de historiska aumärkningarne, dels i anseende till de derigenom meddelade upplysningarna, dels genom stilen deri, som tydligt utvisar, att författaren rigtigt och klart uppfattat meningen af en folkshistoria, som icke blott är en konungalängd. I dessa anmärkningar gör man äfven med nöje bekantskapen med en hänförd Svensk skaldinna, som man visserligen skulle önska att fortsätta. — Vi vilja nu i korthet vidröra de få brister, hvilka vi anse för anmärkningsvärde. 8, 9. å:dje vers.: Gesetees Lust, ett alltför oegentligt uttryck , och blott att ursäktas såsom rim. i S. 11: Mit manchem Stege unf dem eignen Hersen, bättre: Åob dem eignen Herzen. Men författaren har Sjelf yå sitt eget hjerta i stället för: öfver eget hjerta. S. 13,4 v. 1. Hvarföre ej die, i stället för so treue Schaaren ? S. 15, v. 2: Schimmer, troligen blott för rimmets skull. S. 17. v. 4: temligen otydligt öfversatt. S. 21, v. 3: Geist vore bätre än JLita, ty detta är mera qvickhet ån snille, i S. 23, v. 2: 3:dje rad. temligen tungkörd för rimmets skull. —, — v. 3: flerthas Ufer torde hafva behölt den anmärkningen, att Seeland kallas af de gamle skalder Herthas Ö. Vindarne komma vål egentligen ej heller auf, som det heter uti nästföljande raden, utan iber Wellen. 5. 27, v. 1: Ruhmes törhända bättre än leufes. S. 29, v. 1. Skulle Heldenthum ej vara lämpligare än Göåtterthum 2 S. 31, v. 1. Föreslås: Und Svea wird des Sängergottes Tempela, i stället för: Und Svea baut sich des Geschmackes Tempel. S. 33, v. 2: Nagot oklart. S. 35, v. 4: År Mit-Nach nelt en alltför vågad sammansättning, så är ock: gerochen ej nagot godt Particip. Så goda som de historiska anmärkningarne ock äro, hade vi önskat dem något ntförligare, i synnerhet för mängden af läsare. Det hade t. ex. ej varit öfverflödigt, att det nämnts något närmare om: Ilervora, Rota, Gylfe o. s. v.: åäfvensom Öfver den rätta betydelsen af: Lagmoan. Uti den 8:de anmärkningen har ock ett fel (troligen ett tryckfel) rörande Gustaf Adolphis dödsdag, insmygt sig. Ilan stupade ej den 2 utan den 6 November 1632. — Utom några lätt igenhänneliga tryckfel vore deiia allt brad vi hade att anmärka, och då vi temligen noggrannt hafva gätt til väga, så framlyser häraf bäst, huru mycket denna skrift jemte dem som skola följa, är för en åvar att rekommendera. som önskar att närmare lära känna både det Svenska språket och dess Litteratur. — — ——n. FE sas Mosa NA