VI 11N911 ) 1117 1110ö)) J3LCI Kv TAR Be 4278444167 Ae 1491111) fe OTYAURGCI 9 1I110 MUX t:r sill. Tidningarne från Stockholm meddela följande: Tillständet med H. M. Konungens axel fortfor d, 12:te att vara lugnande, som de föregående dagarne. — Statstidningen förmäler, att Kongl. Maj:t under d. 9 d:s — sorgfällig att kunna i tid vidtaga alla af Reg. beroende åtgärder för att mildra följderna af en tilläfventyrs inträflande oförmånlig skörd och skingra de farhågor, som i detta hänseende af bristande kännedom eller af andra skäl väckas — i Nader befallt, att samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skola, utom de vanliga ärsberättelserna, direkte till Handelsoch Finans-Expeditionen, innan den 15 nästkommande Augusti, insända en i möjligaste måtto fullständig uppgift om förhållandet med skörden inom hvarje Län, så väl af de särskilta skdesslagen, som af potates och fodervexter. Denna Statstidningens notis har i bufvudstaden föranledt ett rykte om sannolikheten af en Riksdag i höst, till afhjelpande af den allmänna nöden och förlägenheten. — Justitiekansleren, H:r Nerman, har nu sjelf gjort första steget till återförande af det vanliga fredliga utseendet inom Stockholm , genom en till )rverkommendanten inlemnad hemställning om vaktens upphörande utanför hans boning i Ålandsgränd, och genom den säsom skäl härtill anförda upplysning från polisransakningen, att de beryktade uppträdena endast böra tillskrifvas nägra få mot ordning och allmänt lugn fiendtliga personer. Hela nationen underrättas dermed att någon fara icke varit å färde och att något uppror i Stockholm icke funnits. Någon skulle slutligen fram med detta offentliga erkännande, sedan man så länge och så förjäfves sökt inpregla motsatsen , och det passade bäst att H:r Nerman var den som begynte rekantationen. Alltsammans var då endast en stor rök af liten eld-: alldeles som hvar och en, utom röksökarne sjelfva, oupphörligt påstått. Sedan för den rysligt tillämnade eldsvådan icke ens någon anständigtvis framställbar gnista velat låta finna sig, mäste väl slutligen sjelfva röken äfven utsläppas såsom obrukbar, åtminstone för den gången. Få se om de som sotat sig derpå, äfven hinna rentvättas före nästa riksdag. Justitiekansleren har funnit lämpligt, att i den till Öfverkommendanten argifna och genast uti Stats-Tidningen offentliggjorda skriften om vaktens ötverflödighet. äfven meddela sitt eget vitsord öfver sin embetsförvaltning, hvilket är ganska förmånligt och på intet sätt öfrerensstämmande med hvad opinionsyttringarne låtit förstå. Öfvertygelsens frihet, nyss så vidsträckt tagen i anspråk för Jurymdn , gäller naturligtvis icke mindre för de medborgare hvilka H:r Nerman i sin skrift nämner, än för honom sjelf. — Ett litet pikant impromtu inträffade den 10:de på morgonen, vid ångfartyget Gustaf Wasas afgång från Riddarholmen. IIärom yttrar St. Aftonblad: :Befälhafraren hade kommenderat främmande trån bord, landgäangen var indragen, och skoflarna plaskade redan smått, för att sätta fartyget ut från kajen. Som vanligt befunno sig på stranden en mångd personer, som medföljt om bord afresande bekanta och vänner och väntade att, sedan ångbaten kommit i gång, tillhvifta de längs fartygets reling sig rangerande pasragerarne ännu ett slutligt lycklig resa! Den ena hatten lyfte sig efter den andra, den ena näsduken efter den andra fläktade öfver hukvudena; hår skallade ett Åarväl!! här ett god morgon, god morgon! här ett helsa alla tusenfallt! Men alla dessa olika tillrop öfverröstades plötsligen af en stämma, som på följande sätt ur den på landbacken församlade hopen adresserades till en af fartygets passagerare: Ytterligare en gång! tala icke ett ord till den der af Crusenstolpes domare, som är om bord, utan visa honom allt det förakt han förtjenar! hör du det! Vid dessa ord vände sig alla passagerarne om, för att se efter hvar den sålunda apostroferade månde befinna sig, och en person syntes i samma ögonblick , med ansigtet nerdraget i rockkragen och hatten djupt ner för pannan, skynda hals öfver hufvud ned under däck.