Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1838, sida 1

gar och upplysningar i anledning af arresteringarne den 22 Juni om aftonen och militärens förfarande mot folket. Det skyndar också icke, ty H:r JustitieOmbudsmannen synes sjelf behöfva temligen läng besinningstid. Således lärer han redan för ett par veckor sedan från Hof-rätten infordrat handlingarne i Tryckfrihetsätalet emot kl:r Crusenstolpe, utan att något vidare sedan blifvit ätgjordt och möjligen stannar det vid denna preliminäråtgärd; ty att aktionera gamla kamrater, hvilkas bekantskap Herr Justitie-Ombudsmannen, efter nästa Riksdag, troligen har hopp om att förnya, är alltid ledsamt, då det kan undvikas. Eljest har väl svärligen för en folkets ombudsman, med energi och förmåga, och som förstår att uppfatta vigten och betydelsen af sitt kall, ett mera lysande tillfälle erbjudit sig att visa, att det finnes nägon mening med det embete, han bekläder, och att han kan begagna dess makt, för att skydda folkets rättigheter. Justitie-Ombudsmannens instruktion lemnar honom nemligen en svart sagdt obegränsad rätt att (utan risk af åtal för majestätsbrott) i hvilka ämnen som helst af allmän beskaffenhet, göra framställningar hos Regeringen och ålägger honom serskildt. att med synnerlig uppmärksamhet och nit iakttaga hvad RB. St. stadgat till skyddande af trycklriheten. Vä väll Hvad hindrar då Herr Justitie-ÖOmbandsmtannen att ingå till Regeringen med en utvecklad framställning ang. alla de förbiseenden af tryckfrihetslag och annan lag, som egt rum eanom det celebra åtalet mot H:r Crusenstolpe: den oberäkneliga vadan deraf för tryckfriheten, och behofvet t. ex. af en förnyad befallning till Dowmstolarne att icke upptaga atal för majeståätsbrott förr än Konungen dåeröfver yttrat sig, så att Konseljen stannade i ansvar för den förnärmelse af de konstitutionella begreppen, som en slik lagtillämpning innebär Åc. Resultatet af denna framställning må blifva hvilket som helst — endast det att den, utan att anses förtjena uppmärksamhet, lades till handlingarne. Det ändamål blefve ändock derigenom vunnet att Konseljen. h. c. Konungens Råd, tvingades att häröfver yttra sin tanka och sålunda vid nästa Riksdag icke för sin oansrarighet i förevarande fall kunde åberopa en uraktläten form — samt vidare, att frågan, genom att af Herr Justitie-Ombudsmannen väckas i hans berättelse till R. St., finge en långt betydelsefallare utsträckning, än då den skall framställas genom enskild motionär och först passera Konatitutionsutskottet, innan den kommer till debatt. Om vi ej fruktade att genera, skulle vi bedja H:r Justitie-Ombud-mannen fundera på denna utväg. Vi försäkre att en talangfull Tribunus Plebis skulle på detta sätt kunna en bonne et due forme inregistra dagens händelser bland acta publica.f ES SE a a LE FE FFO EA I LI 4