Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1838, sida 1

mnini—inn vonI ha vi förut tillräckligen bevisat. Äfven så litet gör det till saken att frågan är framställd i ett tryckfrihetsmål. Svensk Mans rätt atv yttra sig i tryck öfver allt hvad som är eller kan blifva föremäl för mensklig kunskap — således äfven om Slatsrälet — är med lika mycken omsorg häfdad af Grundlagen, som Svensk Riksdagsmans rätt till förklaringen att det är anledning till anmärkning emot Statsrådet : och kan en i tryck uttalad anmärkning om Statsrådets åtgärder i första rummet anses rigtad emot och träfta den regerande Konungen personligen , så kan den icke anses rigtad på annat sätt. tör det att den uttalas i skerift och inför ett riksdagspleuum. SHåttet och orten kunna icke förändra sjelfva rigtningen; om annars logik och sundt förnuft betyda någonting. Det beror nu på Juryn att bestämma denna rigtning, och — på Rikets Ständer att, om så behöfs, i sinom tid törsta hvad deras frid tillhörer i anledning af bestämmelsen och begäran derom. Juryn, som hade att döma öfver frågan, huruvida Herr Crusenstolpe begått Rlajestätsbrott, emedan han vågat tänka och yttra att konseljen (h. e. Konungens Råd) brutit mot lag, skulle sammanträda sistl. Mandag. Domen är således redan fälld och man motser med spänd uppmärksamhet utgången deraf. Att emedlertid denna vigtiga fraga icke tagit uppmärksamheten i Stockholm mindre i anspråk, finner man af de uppsatser, hvilka varit synliga i hufvudstadens tidningar af annan färg än Aftorbladet och Dagligt Allehunda. Så. t. ex., yttrar Tidningen Freja: Naärvaron i Stockholm af de Höga Resande, som hedrat Sverige med deras besök , har under några dagar så uteslutande sjettrat allmänna intresset och sysselsatt allas uppmärksamhet, att knappast något annat ämne kunnam i ringaste mån tillrinna sig en del deraf. Endast Svea Hofrätigs, elle: egentligare taladt, Hofratts-Rådet Hindbäcks divisions märkvärdiga val a! Jurymän uti högmålsprocessen mot Hofrättens förre ledamot, ASELO: Crusenstolpe, hvilket verkat på allmänna känslan som ett elektriskt slag. gjorde en så utomordentlig sensation , att hvarken revyen på Ladngårdsgärdet för Kejsaren och Storfursten, eller musiken i Logärden, eller feten på Slottet, förmådde bindra att det ännu samma e termiddag och afton utgjorde ett allmänt samtalsämne. Utan tvifvel är också detta för nationen ett högst upplysande bevis på samhällets nuvarande belägenhet. et! särdeles karakteristiskt symtom af — ställningar och förhållanden. — 1 . an es 2 . 1 FRE oo MV