Med Tr-varukandeln förbåller det sig på samma sått. Då olika dimenviener fordras för en trälast, skulle lastningen af ett fartyg invid quay vara förknippad med allt för dryga bärarepengar, hvarförutan platsen vid den af Herr Majoren projecterade hamn i alla fall på långt når icke lämnade erforderligt utrymme för trärarors uppläggning. Jag har aldrig hört, att klagan varit förd öfver Götheborgs bamn, ty naturen har sörjt derför, att den blifvit en af de såkrare på jordklotet; men deremot har man klagat deröfver, att ändamålsenliga förtöjningsanstalter för skepp saknats och att segelleden uppgrundate, så ati skeppsrörelsen dragits allt långre från staden, hvärigenom kostnaden af varutransporten ökats och blifvit för dryg. Jag har, utan att vilja träda existerande intressen för nära och utan att kunna ingå på en uppoffring för samhället af omkring 600,000 R:dr B:co, utan synnerlig fördel, uttänkt den plan, som jag ansett skola medföra största fördelen för staden, hvarvid jag tillika tagit till grund och beräknat möjligheten att, utan alt för svår asgist på Handeln eller Innevånare, kunna tillvägabringa planens utförande. Och då jag nu visat, att plate finnes för Jern, Tråd, Salt och Spanmäl, så frågar jag: om den Importhandel, som Götheborg i öfrigt drifver, är värd att för densamma anlägges en Hamn, sådan Herr Majoren Ericsson föreslagit. då vi nu åga 2me rymliga Packhus och öfverflöd af Magaziner för alla varor, då spanmål och sali kunna uppläggas å sänkverket och då bätfragten från en blifvande bassin intill staden alltid måste räknas för en småsak, hälst den icke kan uppgå sammanräknadt än till R:dr 3000 B:co om Året. Dessutom har denna Hamn-anläggning det emot sig, att fartygen troligen icke knnna ligga på dess utsidor. utan att exponeras. Detta gäller bestämdt om den vestra, der jag åtminstone aldrig skulle vilja låta lägga något mitt fartyg, emedan detsamma, med sidan mot en stenquay, vore utsatt för hela styrkan af en vestlig storm och deraf uppkommande sjögång. Den grund, hvarpå Hlamnanläggningen skulle ske, är så lös, att jag fruktar det den summa, som dertill år caleulerad, ej på långt när förslår till bestridande af erforderlig pålning och ölrige kostnader; och ingår Götheborgs stad på Herr Majorens förslag, så anser jag ej otroligt, att den begärta summan åtgår, utan en skillings revenue för staden, till betalande af den deraf förorsakade skuldsättning. Dessutom kterstär att flytta Packhus och Tullhus samt bygga Magaziner c., och , sävida kostnaderne ej bestridas af staten eller någon annan utväg till betalning deraf upptänkes, kan jag ej uträkna annat, Än att den uppkommande skuldens umortissering måste helasta handeln, och afgifterne dern således blifva mera betungande, än de redan äro. Om handeln i Götheborg behöfde en dylik anläggning; om denna handel, i motsats till verkliga förhallandet, vore i en sådan tillvext att utrymme saknades eller vore att befara; om beqvämligheten i en hamn vore rilkoret för ökad rörelse, hvilken, efter min ide, tillkommer endast genom ökad afsättning; om Götheborgs Hamn genom den af mig uppgifna plan icke erhölle alla nödiga beqvåmligheter för lossning och lastuing; om genom hamnbyggnaden något nyttigt. motsvarande kostnaden, vunnes, och ej, som jag med skäl befarar, verklig skada deraf uppstod: och om Götheborg vore ett rikt London och ej en i vårt fattiga Sverige belägen stad, hvars Cassas ställning tills dato icke ens medgitrit högst vigtiga reparationer och löne-förhöjningar; hvars revier fatt uppgrunda, sjöhamvar förfalla, vallgrafvar igengro, vallrasering afstanna och hvars beursbyggnad icke kunnat företagas; så skulle jag tillstyrka, att man följde den id som Herr Majoren Erickson uppgifvit, och i Pustervik, uppåt landet, grätde en docka, lik St. Catharinesanläggningen i London, der skeppen ej vore exponerade såsom vid den hamn, hvilken är i fraga att tillskapas medelst revierets uppfyllande. Men da jag vet att för Götheborgs Stad förestår en svar utgift i och för Elfvens uppmnddring. har jag ansett alla dyrbara och ej ändamäl-enliga förändringar höra undvikas och att man deremot, så mycket ske kan, bör göra fruktbärande redan existerande interessen, på det skuldsättningen, då den ej kan undvihas. icke måtte allt för tungt gravera. Herr Majoren tyckes i det stället mera fästa sig vid en grann anläggning. utan afseende på hvarifran de enorma kostnaderne skola tagas eller hvarined de skola återgåldas, samt ntan att med företaget combinera de för staden nyttiga förändringar. jag med mitt förslag asyftat; dervid Herr Majoren tillika underlatit fåsta afseende på de redan varande, både ändamälsenliga och vackra anläggningarne af Götbeborgs Canaler, Magazinshus och Byggnader vid revieret. Jag har derföre bestridt en åsigt, som synes gå ut på att allt skall vika, ja! man kan nästan säga. uppostras, för att få den ögonfägnaden att se några med styckegods lastade fartyg lossa i en grann bassin emellan stora Magazinsbyggnaden, och kunna såga att i Götheborg finnes en Hamnanläggning, som täflar med hvilken som hälst. Och hänvisar jag, med undantag af hvad som härigenom blitvit ändradt, till min, skrift af den 17 Juli 1837, under hemställan till Borgerskapets Herrar Aldste, om icke en Commit af i ämnet kunnige män borde utses att deruti afgifra sitt betänkande, innan målet hos II:rr Aldste för slutligt utlåtande föredrages; och borde väl staden, vid ett företag af denna vidd och nyttigt för hela Sveriges handel, kunna påräkna bidrag af allmänna medel. Götheborg d. 10 April 1838. A. E. Hager. Det af Kom.-råd. m. m. O. Wijk i Helsingör inköpta Amerikanska skeppet Antelope hitkom i går, bogseradt af Danska ängfartyget Prin