Sättet för mudderuppläggningen öfver gamla Kronovarfvet, äfvensom emellan Pustervik och träbron vid gamla Masthuggsvågen, ölverensstämmer med den plan, som förut varit uppgjord; ty på senare platsen har jag. som kartan utvisar, förntsatt uppfyllving samt plantering och promenaders anläggming; men att, på sätt Herr IIHer föreslår. genom slussen och dammen vid Fattighusån intaga mudder till södra vallgrafven och fylla den till hela längden, anser jag för det första vara ett både kostsamt och besvärligt arbete, och för det andra utan ändamäl. emedan vallgrafvarne kunna uppdämmas och -utan betydsige kostnader berölvas sitt skadliga inflytande på sundheten inom Staden, samt under sadan form dessutom bidraga till ett vackert utseende och nytta i många afseenden; men jag återkommer till detta ämne längre fram. a Vidare upptager Herr Hegers anförande anläggandet af en kaj från Jernvägen till Badhuset, för att der innanför upplägga den mudder, som för valigralvens fyllning icke kunde atga. Att på sadant sått använda denna lokKal, och att icke för annat gagn än muddrets indämning anlägga en så utsträckt kaj, anser jag icke vara förenligt med en god plan eller med hushållning, helst denna byggnad kommepa nagra få fots vattendjup, och således utan någon verklig nytta för rörelsen. Da Herr Heger föreslagit att uppmuddra en bassin till fullt djup i närheten af staden, att anlägga en kaj eme lan Jemvagen och Badhuset och ait inom denna upplägga mudder, hvarföre då utföra alla tre dessa arbeten till bälften och utan samband? en hamnbassin med fullt segeldjup, men utan kajer, och en kaj med byggnadsplatser, utan segeldjup, samt muddret upplaggdt utan nytta hvarken i ena eller andra afseendet. Jag skulle derföre tycka. att om den af Herr Heger föreslagna bassin och kaj flyttades intill hvarandra, vore olikheterne i båda hamnprojekterne snart jemnkade; och om en större kostnad erfordras att se dem förenade än skiljda, så torde det allmänna vara mera helatet med den ökade kostnaden, i förhållande till det ännu mer ökade gagnet. Det uti sammanhang med hamnbyggnadsfrågan af Herr Hiever ånyo säckta förslag om Guldbergsrännans afdämning från Götha elf, utdikning och odling, vågar jag tro är ett företag, sam, utom dess stora nytta för sundheten och useendet, äfven skall gifva full ersättning uti den högst förträsliga jord, som på detta sätt göres nyttig. Jag har förut haft tillfälle hos Stadens styrelse yttra mig öfver detta ämne, och på hoscående karta har jag nu inlart det damm, som bör uppföras, samt de hutvuddiken jag anser nödige för fåltets uttorkning. Vid hvardera ändan af fältet bör en pumpinrättning för vindskraft uppsättas, så inrättad. att den vid lugnt våder kan drifvas med hästar: 10 pumpar anses erfordras uti hvardera inrättningen. om regn och flodvatten vid vissa tillfällen med behörig skyndsamhet skall kunna bortskaffas. För indämning af denna vass är kanske den af Herr Heger från lilla Bommen föreslagna utsträckning af kajen icke erforderlig. Jag återkommer nu till södra vallgrafven. dess uppdämning och försköning i andra afseenden. I alla tider har man vid större ståder användt mveken kostnad, för att tillskapa kanaler och vattenledningar inom och ntom deras områden, dels för rörelsens lättande, dels för prydnad. Att nu anringen igenfylla eller genom konst gjorda pumpverk uttorka vallgrafvarne vid Götheborg, vore en åtgård alldeles stridande emot de principer man i andra länder töljt i detta afseende. ! Uttorkas vallgrafvarne, så skiljer man sig från det inbjudande till en vacker parkanläggning, som nu verkligen möter vid betraktandet af lokalen emeilan nya allen och vallgrafven, och det väcker verklig förundran, huru man, allt sedan Götheborgs befästning upphörde, kunnat för vackrare anläggvingar låta denna plats vara alldeles obegagnad. Man saknar i Götheborg allmänna hromenader, och den stora massan af näringsidkare kan sommar. tiden, efter slutadt arbete, eller pä Söndagen, icke utan på längre afständ från Götheborg söka en angenäm svalka. Den uppvexande skaran af harn bar ingen tillflykt för sina lekar. utan tillsammans och i närheten af åkdon, hästar och allmänna rörelsen. De raka alleerne. som utgöra promenaden. tvinga alla tillsammans på ett ställe, och genom den generande entormigheten blir mången derifrån. Jag har ofta. sid betraktandet af Götheborgs närmaste omgifning. tänkt mig ett annat utscende, än nus och det ligger verklicen inom en nåra framtids område att omskapa hela det fula, som möter ögat längs de raserade fästningsvallarne. Om, i stållet för vallgrafvarneursdikning. man tänker sig att de voro uppdämde till lika höjd med vattenytan uti Fattighusån, och om på båda sidor sedan voro planteringar anbragte. som beskuggade deras stränder, så skulle man kanske icke på ett vackrare sått möjligen hafva förändrat det nuvarande utseendet, i Hosgående karta öfver hamnen upptager åfven det uttymme, som inue1 23 — foooeiii ss mA