Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1838, sida 1

ders vexlar på Hamburg eller London. Att införskrifningen icke måtte hafra öfverstigit behofvet och blifvit qrarliggande, som de 20,0C0 Å superfin ull i Norrköping, bevisas med den jemväl omotsägliga omständigheten, att den 13 sistl. Januari bela förradet var i Götheborg upprymdt och utsäldt. i År 1836 såldes Jutsk ull här till 34 35, år 1837 till 29 30 sk. B:co , 1836 Isländsk, 2 19 8 20, år 1837 ss 18 184 . Efter vår tanka hade det dertöre icke varit ur vägen om H:r Presid:n icke allenast tagit i öfvervägande den Svenska uliproduktienen och den välpririlegierade klädestillverkningen, utan ock den oprivilegierade vadmalstillverkningen och den fattigare folkhlassens oundvikliga behof af ett raämne till Skylande af sin nakenhet, hvartill den sämre fårafveln i Sverige ännu på flere decennier icke lär vara i stånd fullt upp producera ett sutrogat, som kan säljas till de nyss uppgifne priser. ingen hemtar utrikes ifrån en vara dyrate ån han kan få den inrikes: att konstigt uppårifra produktionen genom höga tullafgifter kan väl duga en kort tid: men bär sig omöjligt i längden. Tänk om de 1,118,368 ull ej inkommit förlidet är. hurn många flere tusende skulle väl i denna vinter frusit och gått utan arbete och förtjenst? eller menar H:r Presid:n, att de ändå haft räd betala dubhel så stor tull, som den nu fastställda? Sådant antydes verkligen af H:r Presidenten såsom ett närmast för handen liggande medel att hägna den inhemska ullkulturen, nemligen, att jemka Tullen å utländsk ull på det den inhemska konsumenten må ånna sin uträkning att heldre använda inhemsk ull at bättre qvalitet till skäligt pris. än att företrädesvis blifva afnumare af den utländska. Härpa kan dock svaras: att hvar och ens tillgangar utgöra regulatorn för hvars och ens utgifter. De sleste veta att en roch. sydd af ett kläde af god och väkpunnen ull, håller dubbelt längre än en af motsatt be-kaflenhet; men icke är det sagdt, att den som vet det, har råd till att följa denna böjelse. Om nu armodet hindrar anskaffandet af det erkändt bättre och varaktigare, är det då H:r Presid:s mening, att genom varans fördyrande göra dess åtkomst ännu omöjligare? Sådan skulle likväl följden blifva om med tulleus jemkningmenades tullens stegring på grof ull, hvilken tull, å 2 sk. B:co y fÅ med 10 pCt, jemte vågpengar m. m. å den Jutska gör fulla 7 och å den Isländska fulla 12 pCt af värdet: saledes, åtminstone på denna sort, nägot mera än wymnnlig nederlags-asgift. Att vilja. i trots af allmänna vidriga förhållanden . som menligt inverka på afättningen af alla varor. utom födämnen, framtvinga ett jemnt framskridande i klådestillverkningen. medan alla andra fabriker och tillverkningar få vidkännas en stagnation i afsättningensådant öfrerstiger den menskliga förmågan . huru ihärdig den ock må vara. Sverige är nu. i afseende på sine hufrudnäringar. i ett Juklighetstilltånd. Att vilja uppställa de derunder sig visande paroxysmer såsom fakta hvarefter den sunda kroppens lif och verksamhet framdeles skall regleras. synes åtminstone icke röja någen djupsinnighet i läkarekonsten. Vi för vår del. önska ingen ting högre. än ut hvarje näring i Sverige måtte hafva så välmenande och driftige föresprakrre. som klädesfabrikationen och ullprodnktionen ha funnit i H:r Presid. Poppius. Ingen skulle då hafva skäl att klaga: ty alla voro då lika rekommenderade och den allmänna täflan skulle åtminstone uträtta något godt. Men såsom sakerne nu stå, torde man kunna återgifva den erinran en viss President gaf en och annan fabrikant den tid han stod i spetsen för Kongl. Kommerse-kollegium: Utom producenter finnas ock konsnmenter. Allom bör ske lika rått. Jag är tillsatt att vaka deröfver. Ingen skall gynnas ensidigt. Götheborg i April 1888. i ——————