Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1838, sida 1

Rörande förloppet af Götha kanal bolagsstämma lemnar Dagligt Allehända följande relation: ÅSammanträdet uti Götha kanal bolapsstämma i går var ej utan intresse, ehuru icke af den art, som man väntat. Betänkandet om nödiga åtgärder, i anseende till oktroyen för Trollhåttans ombyggnad föranledde neml. egentligen till intet annat yttrande, än en hemställan af Protokollsföranden, Lands-sekreteraren Möller, huruvida icke bolaget skulle (före debatten och beslutet i ämnet) återremittera betänkandet till Herrar Kommitterade med anmodan, att de mätte afgifva ett förslag till den und. skrifvelse i frågan, hvilken de ansågo böra beslutas till Regeringen. Härtill fogade H:r Bergmästar Bredberg den önskan, att derest den med det nya Tröllhätte-bolaget ingangna öfverenskommelse icke skulle komna till definitivt slut, Götha kanal-bolaget mätte hafva sin rätt och talan öppen. Bolagets ordiörande, H:r Friherre Gyllenhaal bade deremot inga upplysningar att meddela. till förringande af de framställda anmärkningarnes kraft, och ej heller någon annan uppstod för att ens försöka en vederläggning. Man kan således taga för afgjordt, att opinionen inom bolaget i denna fråga är enhällig i också voro inga af Reg:s Dignitårer ens närvarande. Vi bekänne, att om Reg. är alldrig så litet ömtålig, det matte vara för henne smärtsamt att se dylika slutföljder och omdömen, som Herrar Kommitterade framställt öfver den itragavarande Regeringsatgärden. utan motsägelse godkända af en körporat ion med så vidt utgrenade intressen som Götha kanal-bolag. — Uti den andra af Kommitterade behandlade frågan ang, förhöjning i afgiftstaxan, blef Kommitterades framställning i allo gillad. Hvad som derefter isynnerhet tilldrog sig uppmärksamhet, var frågan om upptagandet af ett lån till reglering at bolagets affairer. Den egentliga debatten derom öppnades äfven af Protokollsföranden. Lands-sekreteraren Möller med åtskilliga anmärkningar mot kommitterades kalkyler. I anledning häraf hemställde H:r Justitie-rådet Peterson samt Hir Öommerce-radet Santesson. huruvida det vore lämpligt och formenligt, att bolagets Sekreterare tillika ntöfvade representationsrätt för aktier och på sadan grund deltoge i öfrerläggningarne. Sekreterarebefattningen borde bestridas af en ojäfvig person, som icke sjelf hade något intresse för eller emot. Under det Sekreteraren talade. vore ock protokollet afbrutet. emedan ingen antecknade hans yttranden, hvilka således, då de ej kommo till ett vitsord egande protokoll, svårligen kunde af andra ledamöter besvaras. En temligen lång diskussion uppstod i detta intermezzo, deri Kammarherrn Rosenblad, samt Grefvarne C. G. Spens och B. von Platen yttrade sig emot H:rr Peterson ech Santesson, hufvudsakligen ur den synpunkt, dels att det ej vore i bolagsreglorne förbjudet att till protokollssörande välja en aktieägare, dels att en hvar innehafvare af aktier egde en ovilkorlig rått att yttra sig, hvilken icke betoges honom af det tillfälliga förhållande, att han biträdde vid protokollet. H:r Möller afsade sig derefter sin befattning såsom protdkollsförande och hela sessionen hadde, af brist på Protokollist, måst upplösas, så vida icke en närvarande Aktieägare. H:r Fredenstam pro tempore Åtagit sig föra Protokollet. Debatten fortgick sedan i sjelfva saken, deri flera väsendtliga erinringar, hvilkas rigtighet till och med å andra sidan medgafs, framställdes af H:r Rosenblad. Professor Cederschiöld, Grefve Spens m. fl: mot Kommitterades Yåne-betänkande. hvilket slutligen återremitterades till Kommitterade. hvarester Direktionen borde deröfver afgifva utlåtande: RESET — En för kort tid sedan meddelad Kongl. Resolution på en enskisd ansökan, har väckt myeken förundran. — Judiske Handlanden i: Norrköping, A. L. Soldin och hans bnustru hade för 4 år sedan, eller den 7 December -1883, äfven genom en Kongl. Resolution , fått tillstånd att på rikets frimarknader hålla öppen bod för försäljning i parti och minut af allehanda inom riket tillverkade och med hallstämpel försedda: kläden och ylletyger-Nu hände, att någon stadssiskal, som funnit en Soldinsk bod öppen utom marknad, tyckte sig. i förlitande på det Kongl. Privilegiets ord, kunna taga tillfället i akt att lägga beslag på det till salu hållna godset, och ville alldeles icke förstå sig på den föreburna ursäkten, att en marknad skulle hållas i staden , några dagar senare. Detta iyckte naturligtris Soldin icke om: men äfren han passade på tillfälle, gick direkte ill .KaneÖs och anhöll