Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1838, sida 2

i Insändt. Ehuru den af Redactionen för Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning, N:o 26 Lördagen den 10:de i denna månad, antydda artikel, hvilken, som det heter, i skarpa ordalag lågger Auctoriteterne i Kongelf till last, att nämnde Stad, allt sedan Jul, varit i saknad af någon på stället boende Skorstensfäjare, särdeles med afseende derå, att Redactionen ansett densamma i sitt närvarande skick icke kunde uti Tidningen intagas, ej lärer förtjena svar, får likvål underteknad, Borgmästare i berörde Åtad, hos Redaktionen anhålla, att samma artikel i Tidningen ordagrant införes 7). Denna anhällan torde af Redactionen icke förrägras, enär den anmärkta försummelsen i första rummet drabbar mig; och likasom jag förmodar, att någon feghet icke hindrat författaren att utsätta sitt namn, skall ej eller jag af feghet eller fruktan uraktlåta, att derefter offentliggöra de åtgärder, som blifvit vidtagne, för att uppfylla de rättmätiga pretentioner Kongelfs Stads invånare i detta afseende haft af vederbörande myndighet att fordra. Kongelf den 21:ste Mars 1838. Ä Jon. Rhodin. ) Ty värr kan Redaktionen icke gå denna af Herr Borgmästaren yttrade önskan till mötes, alldenstund den ifrågavarande artikeln redan för öfver 8:a dagar sedan blifvit af författaren afhemtad. För att emedlertid sätta Herr Borgmästaren i tillfälle att offentliggöra de af honom till Kongelfska samhällets betryggande vidtagne atgärder, anser sig redaktionen böra lemna plats åt nedanstående, redan den 7:nde i denna månad till henne inlemnade, uppsats, rörande samma sak, som i den återtagna artikeln afhandlades. Den lyder som följer: Tilt Red. af Götheborgs Handelsoch Sjösarts Tidning. Då man kastar en återblick på relaterandet af de manga olyckor och förfärliga eldsrådor, som denna vinter hemsökt Landet, torde det ej vara ur vägen att äfven fästa uppmärksamhet på de orsaker som till största delen vallat dessa olyckor. Den jemt rådande oförsigtighet vid eldståders begagnande och den efterlåtenhet uti deras eftersyn äfvensom likgiltigheten för borttagandet af felaktiga och obrukbara eldstäder, kunna tagas för afgjordt vara de hufvudsakliga orsakerne till de flesta eldsvådor. — Redan länge, ja äfven alltför ofta har man här hört omtaJas jemna soteldar uti Kongelf, i synnerhet denna vinter: dessa händelser borde väl ej ansetts oförräntade då staden merendels varit i saknad af en på stället boende skorstensfejare. en händelse som existerat alltsedan förleden Jul, och som man med säkerhet vet är händelsen äfven för det närvarande, ehuru en kakelugnsmakare eller Murare för syn skull måst bestrida tjensten straxt efter någon yppad soteld. Det bör visserligen vara Götheborgs samhälle likgiltigt huruvida Kongelf vidmakthåller sina eldstäder eller ej, hvilket dock ej tyckes vara vidlyftigt (ty hela antalet af hus med sådane uppgår till omkring 80 stycken); men då man känner ställets fattigdom, och påminner sig den eldsvåda som der för 2:ne år tillbaka försatte så många menniskor i nöd, hvilka voro tvungne att anlita medlidandet och hvarmed Götheborgs samhälle rikligen bidrog; så vore det väl ej för mycket önskadt. om Vederbörande på stället sökte förekomma olyckan ej allenast medelst tal utan äfven genom handling, till undvikande af det ansrar, Herrar Assuradeurer i annat sall ej lära underlåta att yrka.