Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1838, sida 1

äfven med en betydlig uppoffring i priset — och man ser derföre att skeppningen från Stockholm, till Europeiska hamnar på kontinenten, alltid är vida större än från Götheborg, i hvad förhållande prisen än stås En omständighet, som i icke ringa mån befordrar jern-afsättningen i Stockholm, är den: att jern af 3 och 7, t:s kant derstädes försäljes under lika pris med ordinärt; hvilka dimensioner hufvudsakligen retvireras för kontinentens behos. och hvilka antingen icke finnas på Götheborgs våg, eller måste betala en hög mellangift: Vi hafva nämnt, att det icke står i exportörernes makt, i egenskap af kommissionärer för utländska hus; att efter behag höja eller sänka priset å jern. Så tydligt detta är för hvarje aflärsman, torde likväl de gifvas, hvilka icke förstå detta förhållande, och för dem böre vi nämna, att exportörerne, om motsatsen antages, illa förstå deras eget intresse. De hafva nemligen. åtminstone i Götheborg, det största jern-inventariet ) och, vid fallande pris, träffar förlusten hufvudsakligen dem. På sådant sått hafva vi sett dem på sine hehållningar förlora i vissa års då de kunnat beräkna sig en fördel i andra, hvilket var fallet från 1825 till och med ar 1836 — och sistl. år uppgick deras förlust till 3 å 4 R:dr B:co P Sk:iiOrsaken, hvarföre de tvingas att hälla lager, är den, att det nästan är en omöjlighet, att af bruksägarnes kommissionärer få köpa de dimensioner, hvilka för tillfället behöfvas. Desse uppsätta deremot ett slags assortiment och fordra att köparen skall taga andra dimensioner och större qvantum, än han behöfver. Exportörerne nödsakas tillfölje häraf, att; till en del, ställa sig på en mindre beroende fot af kommissionärerne, äfren om sådant är förknippadt med förlust i pris och ränta. Exporten af jern från Götheborg måste, så länge man ej är assorterad för kontinenten, hufvudsakligen beräknas för Norra AmerikaDen kris, som derstädes uppstod förlidet är. skulle naturligtvis menligt inverka pa all handel, och saledes äfven på Jernhandeln. m det numera något stadgadt sig der, då man icke gerna kan antaga att ue srarigheter, hvilka, enligt underrättelserne af d. 25 Januari och d. 2 Februari, ånvo försports, kunna blifva af den varaktighet och den ingripande natur, som de under sistl. vär, så kan man dock svårligen hoppas, att industrien på några är kan komma i samma verksamhet, som före katastrofen. Oredän i penningevåsendet försvårar detta. och den kredit de Amerikanska husen haft att påräkna i England för deras företag på fråmmande verldsdelar, har till största delen upphört. Vi betvifla att de. på längre tid, åter få begagna sig deraf, emedan de Engelska bankörerne funnit vid detta tillfälle, att Amerikanarne i allmänhet handlat utan fonder, och icke gjort sig förtjente af deras förtroende. Om en del, Amerikanske hus kunna bereda sig penningetillgångar i Amsterdam, H ambu rg eller -Bremen. så äver detta likväl icke rum för andra, än utmärkt solida hus. Betänker man derjemte, att det i ett land, som Norra Amerika, der räntan år obegränsad, och der det för närvarande icke är svärt att med stor fördel använda penningar, ieke kan löna sig att spekulera i en vara, som ger en vida lågre förtjenst och måste på lång kredit försäljas, så skall man lått finna, att utsigterne för jernafsättningen dit, de facto, år missgynnande, och att man alldraminst kan beräkna någon stegring i jernets närvarande pris, då man ihogkommer vår stora vägbehällning. Att denna ökat sig, på grnnd af den ringa skeppningen under sistl. år, är naturligt. men bidrog derjemte den lifliga skeppningen 1886, att hitlocka ej obetydliga partier jern från Stockholm och en del deromkring liegande bruk, och produktionen vid de bruk, som vanligen leverera jern på Götheborgs våg, var vida störte ån den vanliga, och skulle följaktligen förstora lagret. tå Behållningen på G Ö theborgs våg utgjorde, den 1 Januari 1838, af Stängjer .. Skilb 161.183: 5, 15. Af dessa voro: Å å 3M t:s 4-kann .... Sk:lb 8. 237: 13, 10. stå 11 ts, Å å rg tz———..—.—.. åt 125611: 11, 10. I å 10 t:s VAS eereooreseseeeere rer s enn 1 71000: 11. 10. Plattjern öfver 34 tis tjocklek e....o--soesse0css0c200 3 69.333: 9. 3. Stångjern Sk:st 161.183: 5, l5. — 9JAJA 2 — — .... — a a AA 4 förr 72