Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1838, sida 2

Insändt. Till det rosslande. hvilket, enligt ett stort snilles tanka, gåt genom tidens bröst, räknar man äfven en nog allmän klagan öfver brist på liberala åsigter inom Styrelsen. Men sådant misstag det är stort, säger samma snille. Att der finnes en slags liberalits, om ock af det svärsmälta slag. att den fastnar den arma tiden i halsen och derigenom åstadkommer dess rosslande, derpå hafva vi nyligen sett ett eklatant bevis inom den del af administrationen, hvilken man vanligen ansett mindre besvärad af denna — som somlige mena — politiska barnsjukdom, nemligen Kongl. ecclesiastik-expeditionen. Hvem känner icke H:r Stats-Sceret. Hartmansdorfjs påstådda antipathi emot liberalismen? Och likväl — tänk hvilken paradox! — är sjelfve Herr Stats-Sccreteraren August von Hartmansdorsf högst liberal, och det har han bevisat vid tillsättningen af ett bland Götheborgs stifts bästa pastorater. Tjörn. Denna lägenhet, hvartill, på ordinarie väg, icke lärer saknats förtjente och i hvarje hänseende kompetente kandidater, bortgafs at en i öfrigt oss alldeles okänd man, som, bland sine öfrige lärdomsoch embetsförtjenster, äfven räknar den, att hafva näst det lägsta pastoralexamens-betyg. som någonsin utdelassoch derjemte hafva skrifvit en bok om fiskarna inom Streng näs stift. Detta är ju högst liberalt; man vet att ordet är månglaldigt: kan således betyda både bemödandet att gifva popularitet åt Regeringen, och — trertom. Det bevisar åtminstone ett aktningsvärdt sträfvande att göra sig fri från allt formtvång, då Herr Stats-Secreteraren, eller hvarje annan, som söker motivera vissa tillsättningsfrågor, hemtar sina argumenter antingen ur luften eller ur — hafvet. i