Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1838, sida 1

Article Image
Det elfte Aftonbladet förmäler att prospekt till en så kallad Nationaltidning blifrit i Stockholm utfärdad. Den lärer icke, i likhet med andra tidningar. komma att utgifvas i folio, qvart eller oktav, utan i pateniformat, d. v. s. sådant format, hvaraf man i Englands, Frankrikes och Amerihas större städer, begagnar sig för de, ofta flere alnar länga, aflischer, hvilgåman anbringar på hörnhnsen vid de mest besökte gatorne. Red. har äfven utfäst sig att pryda densamma med de Svenska nationalfärgerne, och lärer den saledes, i typografiskt hänseende, komma att blifva ett rigtigt vidunder. Hvad innehållet betråftar, så kommer bemäålte jättetidning att indelas i ej mindre än 12 särskilta hufvndrubriker, hvilka åter erhålla sina afdelningar och underasdelningar. Förläggaren skall. enligt Aftonbladets uppgift, vara en för någon tid sedan i Stockholm bosatt individ från Ukasernes hemland. Den blifvande tendensen af denna tidning har man således icke svårt att gissa sig till. Något patent på en för beqvämligheten vid dess läsning nödvändig mekanism var ännu den 30:nde sistl. Dec. icke i Kongl. Kommersekollegium uttaget. Man har dock all anledning att förmoda det en viss Herr Mac-Farleun, uppfinnare af den riksbekanta. i Minerva annön, serade trillan, inom kort kommer att ett sådant uttaga. Hvilka som komma att blifva medarbetare i denna tidning, vet man ännu icke med någon säkerhet: dock glunkar man om (en och annan utomordentlig talang. hvilken sa der halft om halft skall hafva lofrat att då och då fylla dess jättespalter med sidostycken till den i Sveriges Statstidning införda Historien om perukstockarne, samma Tidnings uppgifter om rapsatodlingen, dess i anledning af (justaf-ÅAdolfs-monumentets högtidliga astäckande d. 6:te Nov. förlidet, år anställda reflexioner om Svenska nationens förnedring och upphöjelse, m. fl. dylika godbitar. — Hit har, oss veterligen, ännu ingen prospekt till oftanämnde Nationaltidning ingått. Icke heller tro vi, att den härstädes kommer att räkna just många prenumeranter, synnerligast om det rykte skulle besannas att dess Red. i den i papperet befintliga vattenstämpeln låtit anbringa en Rysk devis, som temligen nåra liknar refrängen: obeir, mourir et se taire i den af Upsala Akademiska elitkorps å Kosers b ergs slott afsjungna bekanta hyllningssången.

8 januari 1838, sida 1

Thumbnail