Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1837, sida 1

tryck och klarhet. Intet, som i någon mån kunnat bidraga till att reda detta i sin början så högst intrasslade mal. har af honom lemnats obegagnadt; icke ett enda mot den brukliga sjömanskotymen gjordt felsteg? förblifvit oanmärkt; icke en enda punkt af Herr Ehnemarics till sin ur-bed säkt afgifna försvar lemnats utan uppmärhsamhet och — vederläggningå Så t. ex. har ban särskilt undersökt Herr Ehnemarks loggbok, kurs, lod ning, sjöräkning, missvisnings-obserratioan. utkik och hela sjöexpeditionen, samt, efter en fullständig framställning af hvart och ett bland dessa ämnen för sig, ansett ett sammandrag af gransknings-resultaterne och de fakta, som, enligt hans årigt. varit orsakerne till ofvanbemälte fartygs strandning, kunna göras på följande sått: En loggbole, hvilken. säsom ofullständig och ej vederbörligen attesterad, icke äger något vitsord. Ett ertrakt ur samma loggbok, hvilket, jemlikt Kommitterades, som granskat loggboken, förklaraude, såsom ej underskrifvet och stridande mot loggboken, icke tjent till nagon ledning eller kontroll. Ett, enligt summa Kommiterades utlåtande, åsidosatt upptagande i loggboken af de, i öppen sjö, så högst nödige middagsrapporterne eller Fjöräkningarne vid middagstiderne kl. 12. En för låg satt osllig kurs öfver Nordsjön från England till Kattegat, utan att dervid beräkna strömsättning, afdrift och sjökast. En lodning, som, verkställd på ett ej godkändt och allmänt brukligt sätt, icke mediört någon. rättelse att dermed bestämma det påräknade stället, och hvilken lodning. säsom ej vidtagen på de utmärkt kända bankar, som rätta sjösarandes bestick, Kommitterade ansett icke kunnat bestyrka räkningen. hin loggning, som, icke iakttagen på vanligt sätt, utan medelst pistonslagens beräkning på angmachinen, aldrig kunnat lemna säker grund för distansmätningen. En i följd häraf så opålitlig sjördkning. att sartyget strandat 30 i tiigerigtning från den punkt, hvarest det, enligt kamma räkning, förmwodats stå. En alldeles obestyrkt kompussens lokal-attroktion eller. missrhning, huUKen. om. den existerat, icke blifvit. hrarken före eller under under resan observerad och beräknad. ÄUn sj6-expedition, företagen utan att sertygachefen hvarken före eller under densamma anskaffat och försett sig med tillräckliga sjökort, nödiga navigationsböcker samt besbrilningar öfver de tarvratten, han skulle befara. En, emot reglemente och allt sjöbruk, kort före strandningshändetsen. på origtigt ställe placerad ulkik, som lemnats utan all instruktion. om sitt, för fartygets existens. så vigtiga aliggande, samt slutligen och framförallt en en eftertänklig väårdslöshet, att, ehuru fartyget trotts vara satt ostvart om räkningen, och den låga farliga strand, som skulle updvikas, väntats blifva sedd om aftonen, likväl icke hallias af och styrts derifrån några timmar under natten, utan i stället fortfarits med en kurs, som ovilkorligt skulle föra fartyget på grund. Efter denna framställning kommer krigsfiskalen till slutsatsen sålunde?: Med anledning af dessa obestridliga sacta, hvartill kan fogas den allmånna reflexionen, att då en befälhafvare på ett ångfartyg, under en resa af icke fulla 3:ne dygn, en kort sommarnatt, i vackert väder, vid laber mårssegels-kultje och på ett så kändt och allmänt befaret farvatten, som Nordsjön, strandar med detta lätt styrda samt sör backning och hastig vändning heqväma fartyg, Jem Svenska mil utur sin kurs eller räkning, på en kust, som sjöfarande vanligen undvika. både för den låga farliga stranden och de starka strömsättningarne der blifvit obserrerade. måste otvrifvelaktigt antagas, att al denne befälhafvare största oför-igtighet och väsendtliga fel blifvit begångna: och får på erumd häraf och under åberopande tillika af kommitterades yttranden, jag alltså föra premierlöjtnanten Ehnemark till last. att han, genom oförsigtighet och vårdslöshet samt uraktlåtenhet i flera afseenden. att fullgöra de honom, i egenskap af chef å ångfartyget Odin. enligt reglemente och sjöcoutumer åaliggande skyldigheter, varit vållande till den med berörde fartyg inträssade strandning å Jutska kusten; hvadan ock för dessa, under tjenstens utöfning. begångna förseelser, jag icke kan undgå. å embetets vägnar, yrka, att. i förmåga af 13 åe uti 2 kap. af Kongl. Maj:ts krigsartiklar d. 31 Mars 1798, jemförd med 4 8 uti Kongl. cirkuläret d. 29 November 1812, Herr premieriöjtnanten och riddaren af Kongl. Franska Hederslegionen C. M. Ehnemark måtte ådömas trenne (3:ne) månaders åre rest å högval eller fästning: och emedan nu sista mom. uti nyss åheropade 8 af Kongl. Krigsartiklarne ovilkorligt stadgar, att den felaktige tillika skall fällas att ersåtta den, genom hans förvållande, timade förlnsten eller skadan; ty kan jag ej underlåta, min pligt likmätigt, jemväl yrka, det premierlöjtnanten Ehnemark må förklaras skyldig. att med Nittio tusende tre hnndrade fyrationio R:dr AA och. IV rist Banko ersötta den förlnst Kongl. Maj:t och Kronan. genom ångfartyget Odins strandning, fått vidkännas. i Åtren Herr Ehnemarks varmaste försvarare torde nu medsgifra, att, om han, i egenskap af sbeppsbefälhassare. uppfyllt sina åligganden lika noggrannt som Herr Rhedin. å egenskap af åklagare, sina, så hade, utan tvifrel. hela den Jutländska förargelseklippan varit undviken. Herr Ehnemark hade då undgätt det obehaget att blifva anklagad för vårdslöshet i sin tjenst: Herr Rhodin det att anställa detta åtal, och Staten det att förlora en summa af 90,349 R:dr 14 sk. 11 r:st b:ko, hvilka, i nuvarande tider, icke åro så lättfångne, att de köra förstöras på dylika, lika okloka som misslyckade öfverland-seglings-experimenter. Kongl. Maj:t har ounder den 24 sistl. Okt. förordnat. att försåliningspriset å rå saltpeter för nästk. år må blifva lika med det genom Kongl. brefret dem 12 sistl. Maj bestämda lösningepris för denna artikel, eller 5 R:dr per L:Ib med tillägg likväl af 1 R:dr 24 sk. för troublerad saltpeter. Sedan hos Konol Äraj-f hlifest i underdånighet anmåldt. att Danske