UTLÄNDSKA UNDERRÄTTELSER I SAMMANDRAG. SPANIEN. Sednast ankomne underrättelser från detta rike gå till den 27:nde October. Enligt dessa har icke allenast Don Carlos, utan äfven Infanten Sebastian och general Zariateguy (således hela Carlistiska hufvudarmöen) gått tillbaka öfver Ebro. Enskilta skritvelser och Tidningar från Bayonne och Franska gränsen innehålla rörande detta återtåg , en mängd olika underrättelser, hvilka dock alla öfverensstämma derutinnan, att det verkligen blifvit verkställat. En stor del af den Carlistiska håren skall befinna sig i den allrauslaste belägenhet. Öfverlöpare från densamme, hvilka trädt under de Konstitutionelles fanor, försäkra, att Pretendentens troppar redan i flere veckor lidit brist på det mest nödvändiga. — Från den stund, då Don Carlos, invid sjelfva portarne af Madrid, måste draga sig tillbaka, har intresset för hans sak varit i beständigt aftagande. Träffningarne vid Retuerta, Huerta del R ey etc., hvilka alla utfallit till de konstitutionelles fördel, hafva ej heller bidragit till att lifva modet hos hans vänner och anhängare. Också skola, så våli Navarru som de Baskiske provinserne, nedslagenheten och missnöjet hafva stigit till en förut alldeles okänd höjd. Derstädes är han således icke välkommen. Ännn mindre är ban det i Catalonien, och till Arragonien vilja utan tvifvel hans Navarreser och Basker icke åtfölja honom. Det tyckes sålunda för honom icke återstå något annat, än att kasta sig i händerne på sådane personer, som Cabrera, Forcadell, Esperan2a, eller andra dylika, och med våld utpressa, hvad han, under andra förhallanden. kunde hafva godvilligt erhållit. Visserligen kan han ännu hoppas mycket af de koustitutionelle generalernes vanliga bevyer, och visserligen kunna berättelserne om de missöden, som drabbat honom, vara mycket öfverdrifne; men att han icke utan i yttersta nöden låtit kärnan af sin armee gå tillbaka öfver Ebrofloden, det är och förblifver ohestridligt. ÄÅro deremot underrättelserne om detta allmänna återtåg salska — ett förhällande, som Gaceta de Onnate och en i The Thimes införd korrespondensartikel tyckas vilja insinuera — så kunde man, inom kort, helt oförmodadt få höra att Don Carlos å nyo befunne sig på vägen till Madrid, och då torde tillätventyrs Espartero icke vara så nära till hands som sist, för att rädda denna stad från en påhälsning af den på en gång fruktade och hatade munkgynnaren och dess tygellösa skaror. Det är likväl att förmoda det begge dessa tidningsnotiser flutit ur en Carlistisk källa, och hvad förtroende man då kan sätta till dem, känner hvar och en, som aldrig så litet följt med tilldragelserne på den delen af Pyreneiska halfön, der Pretendenten och hans anhang under en kedja af år sönderslitit sitt fädernesland. PORTUGAL. U—nderrättelserne från Lissabon gå, öfver London, till den 24:de October. Ännn vid denna tid hade den nya ministåren icke hunnit att konstituera sig. Penningeförlägenheten fortför och utgjorde det dagliga samtahämnet så väl bland de högre som de lägre klasserne. I en Cortessession har. emot allt hvad man knnde förmoda. blifvit heslutadt att åt den Regerande inrymma ett absolut veto, och rättighet, att. efter eget godtfinnande, prorogera och upplösa Cortes. Visconde das Antas har ånnu icke blifvit återställd efter ett fall, som han giort med sin häst. Exministern, Don Manuel Passas, låg farligt sjuk. Ätven Konung Ferdinand hade en tid bortåt befunnit sig opasslig; men var nu så återställd, att han, i sällskap med Drottningen, kunnat i vagn göra en tur genom staden. FRANKRIKE. Ännu den 2:dre dennes hade den från general Valläke förväntade omständliga rapporten , rörande Constantinehs intagande och Franska armeens dervarande ställning, icke varit synlig i Monitdren. I de andre Fransyska tidningarne stå deremot en hel hop vid denna belägring timade tilldragelser att låsa. De vigtigaste känna våra läsare redan af lördagstidningen. Öfverensstämmande äro numera meningarne om, att Constantineh icke stormades fem gånger , utan blott en enda gång. I en af vallgrafvarne hade man träffat liken af flere fruntimmer , hvilka, under det att striden varade. tillika med sine barn störtat sig från klipporne i de dem omgifvande brådjupen. Om Achmed Bey vet man ännu ingen ting med visshet. Det byte, Franska soldaten gjort i den intagna staden, lärer vara högst betydligt. Hittills skall armben icke på ringaste sätt hafva blifvit störd i besittningen af den gjorda eröfringen. Antalet af de å Fransmännens sida stupade uppgifves vara mellan 6 och 700. och af dessa skola 53 vara officerare. Bland annat, som fallit i segervinnarnes händer, befinner sig äfren Achmed Beys — Harem, hvars qvinnliga medlemmar, 150 till antalet, man dock lårer behandla högst humant och ridderligt: de tyckas således icke hafva skäl att beklaga sig öfver den i deras förhållanden inträffade förändringen.