THEATER. Herr Heusser har, genom Operan ROMEO OCH JULIE, af Bellini, ändtligen lyckats att till större delen vederlägga de icke opartiska beskyllningar, som blifvit honom gjorda vid föregående representationer, såsom vore han ur stånd, att med sitt nuvarande sällskap (hvilket likväl år fullt så godt som förlidet år och långt talrikare) uppsätta någon opera, eller öfverhufvud att med urskiljning välja både pjeser och sujetter. Han har bevisat motsatsen i ROMEO OCH JULIE, der partierna vore fördelade på det mest tillfredsställande sått ; och publiken gjorde både honom och sångpersonalen all rättvisa genom ett högljudt och nästan vid hvarje scen upprepadt bifall. Också sjelfva mnsiken senterades lifligt, hvilket icke bör förundra oss, då vi veta, att denna opera är ett af kompositörens bästa arbeten. Fru Heusser, i Romeos ansträngande parti, uppfyllde, om icke öfvertraffade, vår väntan. IIennes spel är så fullt af själ och uttryck, som hennes säng, hvilken alldeles egnar sig åt den theatraliska genren. Mille Wiedeman utförde sitt sångparti i det lena och behagliga manår, som utmärker henne; äfven genom hennes spel understöddes Romeos på det lyckligaste i hvarje scen, som förde dem tillsammans, och i tredje akten, der Julie så rörinde söker sin obeveklige faders tillgift, har Mille YMiedeman också visat, att hon icke är blott sångerska. Vi gladde oss på förhand, att höra henne i detta parti, och vänta med dubbelt nöje de, hvari hon framdeles kommer att uppträda. Herr Bost befästade denna afton, såsom Capello, det gynuande omdöme vi redan förut om honom fattat, att han nemligen är en ganska god basist, hvilket isynnerhet utvisade sig i recitativen, och en i flere olikarlade genrer gerna sedd skadespelare. Hvad II:r Forner (Tebalda) beträfjar, lofvade hans första uppträdande för aftonen mera, än under fortgängen uppfylldes. Vi tycka, att H:r Forner anstränger sig förmycket, för att frambringa de höga tonerna, och derutaf uppkommer ett detonerande, som i längden blir ganska obehagligt för åhöraren. Lorezz0, Herr Steinbeck, gaf oklarderligt sitt lila parti. Qvintetten i andra akten utfördes så tillfredsställande, att man väl icke skåligen kan göra större fordringar härstädes, der en någorlunda fullständig opera först genom II:1 IIeusser blifvit tillvägabragt. orchestern accompagnerade i allmänhet ganska bra; endast blåsinstrumenterna voro, enligt vår tanka, stundom för starka. äfvenom deras stämning icke alltid harmonicrade. De billiga klagomålen öfver ekläreringen hafva genom det senare arrengementet blifvit afhulpne, och ingen lårer neka, att kostumerna äro lika rika som smakfulla, hvarföre vi tro, att publiken och Herr IIeusser ömsesidigt denna afton voro, och vi hoppas, äfven framdeles skola blifva, nöjda. Detta var likvål ej alldeles fallet med den sista dramatiska representationen, IIANS LUFT. I sig sjelft är detta Lustspel utan någon betydenhet, och, om äfren hnfvudrolen, likasom här af H:r Magner. uppfattas på ett nöjaktigt sätt. så måste likväl alla de öfriga hafva en raskhet och enhet i sammanspelet, som vi alldeles saknade. Dansmåästaren är icke utan sitt inflytelserika Interesse. men II:r Damm förstod ej att nedlägga något deruti. Fröken v. Schnääffel. Fru Döring, var för mycket karrikatur, och allesammans talade Så fort och otydligt, att det är för mycket begårdt, att på detta sätt blifva förstådd i ett främmande tungomål. De såkallade tableauerna hafva vi fordom sett af Beckerska sällskapet med långt mera präcision och uthållning. Dessa nio uppställdes så hastigt, att en stor del af åskådarne togo dem för en enda och deröfver gåfvo sitt missnöje tillkänna. Her Heusser torde vid valet af sin dramatiska scen få använda något mera omsorg både på pjesen och rolernas fördelning.