Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1837, sida 1

2 tigt och blomstrande, i uselllet och vanmakt! Till och med kappan, i hvilken Spaniorerne svepa sig, och som förhindrar nästan hvarje handling, undantagande sömnen, förråder deras indolens och huru litet vårde de sätta på tiden, likasom Turkarnas tröghet röjer sig genom deras vida benkläder och släpande tofflor. När Spaniorerne blifvamera bildade och mera arbetsamme, skola de icke längre. bära kappor. Bigotteriet är i allmänhet lättjans och overksamhetens följeslagare. Ett verksamt folk har icke rad till att tillbringa hela dagar med att bedja i kyrkörna, eller att slösa tiden på processioner och pilgrimssärder. Ett verksamt -folk föredrager att förvärsva sig sitt dagliga bröd med egna händer, i stället för att derom uppsända böner till himlen trettio till tyratio gånger om dagen. Då jag först kom till Spanien, märkte jag. till min förundran, att ingen af de lägre klasserna, och blott få at de mera bildade, hade ur, Detta är mycket naturligt, ty hvad har vält den, för hvilken tiden är likgiltig. att beställa med dess imdelning 7 Spaniorens middagsmältid bestämmes, likt hästens och hundens, af magens tomhet. Men hans middagssömn är kanske hela dagens vigtigaste förrättning. Den anses för en så oumbärlig litvets förnödenhet, att en skald förtäljer oss, att Tajoflodens nymfer en viss tid öfverlemna sig åt densamma. Resan från Madrid till Sevilla. som af en Spanior icke tillryggalägges på kortare tid än 16: dagar, skulle i England endast fordra 2:ne dagar. Men hvad gör det till saken? På dessa 16 dagar skulle en Spanior icke hafva förarbetat en härfva garn. I Spanien och i alla land, der lättjan hyllas, saknas maschiner till arbetets underlättande och besparing af tid. För icke mer än fyra år sedan voro Konungen af Spaniens vagnar af samma form och inrättning, som när vägnar först blefvo uppfunne. I några provinser hafva vagnarne hjul, som icke vrida sig omkring utan tillika med deras axlar, hvarigenom de förorsaka ett olideligt larm. I England deremot är TIp en inkomst. en skatt, ett ting af stort värde. Engelsmannen är ieke begärlig efter penningar. men i högsta grad begärlig efter tid. Det är anmärkniugsvärdt hurn punktligt Engelsmännen infinna sig vid sina aftalta sammankomster. De taga upp sina ur. ställa dem efter sina vänners och möta på bestämd tid och ställe. Det Engelska uttalet tyckes också vara uppfunnet för att spara tid: de sluka bokstäfverne och stöta fram orden, så att Foltuire väl kunde hafva skäl att säga : Engelsmännen vinna tvenne timmar om dagen genom utt sluka stafvelserna.st Eugelsmånnen betjena sig ab få komplimenter. emedan tiden ar dem dyrbar ; deras helsning hestår i en nick eller på det högsta fyra enstafriga ord: IJow dige do? Huru mår ni? Slutet af deras bref attrycker alltid mera korthet, ån öfverdrifven höflighet. Deras språk tyckes hafva blifvit till i hast, emedan en stor del deraf är sammansatt af enstafviga ord och två af dem ofta sammanfogas till. ett. De många, i detta språk förekommande, monosylaber ge detsamma utseende af ett slags snabbskrift. Engelsmännen: tala litet, förmodligen för att icke förspilla tiden. Det är derföre naturligt, att ett folk, som sätter det högsta värde på tiden, gör de bästa kronometrar (tidmåtare). och att alla, till och med de fattigaste klasserna, äro försedde med ur. Postiljonerne hafva kronometrar. som kosta till och med 80 Pund Sterling (omkring 1000 R:dr B:co i våra penningar), emedan det är af vigt för dem att aldrig komma 5 minuter efter den bestämda tiden. På deras bestämmelseort äro allaredan slägtingar, vänner och tjenare församlade, för att emottaga passagerare och saker. När en stat är så konstigt sammansatt, som England. är det nödvändigt för hvar och en att vara ackurat, eljest skulle förvirringen rent af blifva förstörande. ? . I England vet man icke hvad det är att pruta. Priset på hvarje artikel är bestämdt. Detta bruk är icke allenast en följd af förtroende och afsättning, utan tillika af nödvändighet att spara tid. Således kan ett barn, utan att man behöfver frukta att det blir bedraget, skickas ut för att köpa hvad man behöfver. Huru. skulle väl också de Handlande annorlunda kunna bete sig, isynnerhet på torgdagarne, då deras butiker ifrån morgon till afton åro fulla med kunder? i 1. 77 Hvarföre reser ingen till fots i England? IIvarföre reser den ringaste handtverkare med fyra hästar, och således liksom den stoltaste adel i andra länder ? Emedan postbefordringen besparar tid. Den oändliga mängd af maschiner, som i Fabrikerna hundradefallt mångdubbla menniskans arbete, värderas i förhållande till den tidsbesparing, som de medföra. Bomnlls-spinneri-maschinen förrättar arbetet för 200 spinnare, hvilket är detsamma som om den på en dag verkställde det arbefe, som en spinnare först på 200 dagar skulle kunna verkställa. Dessa maschiner hafva till en del blifvit efterbildade, eller äro genom kopparstick blefne kände i andra länder. men många. som, på landet, i liamnarnei nackhuauson 3 hadarna Sa La hoogonas af EFnoelOannunen får att enarge