Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1837, sida 1

Sällskapet för befordrande af inhemsk silkesodling låter genom Landtbruks-Akademiens Sekreterare utdela mullbärsttön och plantor. Sällskapets Direktion upphöper kokonger mot 2 R:dr B:ko 4 skåfpund. och later även kortnadritt upphaspla :ådane. då de aflemnas till Assessor Vallberg på Nors ra Korrektionsbuset. 10 till 12 skälp. goda kokonger lemna vanligen i skalp. sike, och ägarne kunna pa silkesrederierna fa detta beredt till sysilke, om de fö e upphasplingen tillkännagifra denna önskan. Vid kokningen före tärgning n förlorar silket unge är 4 af sin vigt. i Dagligt Allehanda säger det förljudas att Kammarkontoret i Tullrerket nu inkommit med utredning at den Finerska balansen. Den lärer i ziffra visa en brist af omkring l50, OOO R:dr. hvilken man dock tror kommer att minskas genom inbetalning af åtskilliga enskilta skulder till kassan. Statsrådet Grefre Dibens gretvinnafödd grefvinna von ScehönburgWeclselburg. har nyligen i Ryssland vunnit en process, hrarigenom en summa af omkr. 200,000 m:k slsamb. b:ko lärer komma att till Sverige indragas. Kinda Ilärade urtima Things-rätt har den. 20:nde sistl. Mars dömt pigan Era Carin IVaHAdOfer i Näs, V. Eneby socken, vatt halshuggas och å båle brännas för det att. hon, som den 3:dje sistl. Febr. framtödde ett oäkta barn, haft den grymbeten, att, straxt etter södslen. lägga det på en eldbraahvarigenom det, enligt läkares intygande. ljutit döden. Tillika har barnan örderskans matmoder, tör uraktlåten tillsyn, då den brottsliga framsödde barnet. blifvit dömd att böta 16 R:dr 32 sk. B:ko. Utslaget är underställdt Hofrättens pröfning. Alhränna, Horns socken, blef. den 10 sistl. Mars om aftogen, en dräng. vid namn Axel Fredrik Hansson förzatligen.öfvertallen och med, flere knifsting sårad af pigan Anna Persdotter, med hviiken han hos en och samma husbonde tjent tillsamman i fulla 6 är. Orsaken till det af Anna Persdotter mot Hanssons lit avställde mordsör-ök bör. enligt hennes vid urtima thing aflagda bekännelse, endast och allenast sökas i den häftiga kärlek, som hon redan en längre tid hyst för Hansson 3 men som han: lemnat helt och hållet obesvarad. Vid förhöret skall lron äfren hafva ylte rat, att hon trodde sig icke kunna få lugn förr, än bon fatt taga Hansson af daga och derefter lida det straff. lagarne för ett dylikt brott bestämma. Det kan man med skål säga är att älska ända till raseri.t Lyckligtris äro dock dylika kärlekssymptomer här, i det kalla Norden, högst sällsynta,