Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1837, sida 2

Ao ov På Manken vid Sul Skeny Lab. fr: S.0., I0O stycken. Sept. 1: dåo vid Stark Skeny dio V.N. W. 5 30 — dio. 2: 4:0o d:o Sul Skeny dio do 20 d:o. 3 d:o7f d:o d:o d:o 20 d:o-. 5 : d:o nåra Whitings Hiad med storm fr. Ost 12 d:o. 5: Till ankars i Camsandon-Bay för storm. 5 6: Fiskade nåra Whithings Hiad lab. fr. S. S. W. ., 4 d:o. så 7: d:ocm d:o styf Coultje N.0. 5 d:o. 3 8: d:o nåra Stack Skenly lab. d:o N. O. 10 d:o. 9: Fiskade Sul Skeny N.W. , 40 d:0. 10: d:o d:o d:o 30 d:o. NB, nu beslöt Skepparen ätervända sedan agnen var slut och däcket fullt med Fisk, seglade derföre till Strömuess för att få fyllnad i Salt. och Saltningen slutad, hade han kunnat uppehållit sig längre är ingen tvifvel om att han fått lika så mycket till. ; 11: Seglade från Strömness till S:t Margreths redd på återvägen eller resan till Sverige. 12: Passerade genom Pentland Firth med lab. Coultje fr. O. 3 13: Passerade Duncausbay Hufrud d:o d:o. I: Styrde Cours för Skagen Rack Hi:o7 S. O. 15: Fiskade under segliugen med lab; Coultje fr. N.O. fick blott 2 stycken. 16: d:o i d:o frisk d:o N.O. 17: Passerade Jutska Refret i d:o N.O. ss 18: Fiskade under seglingen men fick intet napp: 19: d:o under Schagern utan napp. 20: Anlöpte Winga Sand. blef lagd under Quarantaine och uppehölls till den 24, 25: Anlände till Lysekihl. ss 30: Blef loss. lemnade i behåll 180 tjoz 13 d:o eller 361 3-10 Vahla, hvaraf S0 Vählar lefrande. Utaf förestaenile synes, att utom 2 Våhlar 7 stycken Fiskades, emellan den 30 Aug. och 10 Sept. eller på 11 dygn 368 Våhlar så kallad VählgillTorsk (jemförelsevis mera fiskats på en af Skärgårdens största Fisklägen Klädesholmen) på 6 månaders tid med circa 12 Batar och 8 man i hvarje Båt. Fartyget Independence hade mindre lycka. men detta tillskrifver jag Skepparens räddsla att längre uppeballa sig pa Fisket öfver den utsatte tiden, omkring 1 månad, han lemnäde Orkney Öarne just när Fisket blef ymnigast, hvilket han dock icke kunde förutse. Den använde Saltniugs-Methoden är som följer : Så snart Fisken är tagen at kroken, slåss den öfver pannan med en klubba och Pulsadrorne som anses stå i beröring med Gelen öppnas i det att Ges len afskäres, härigenom blöder Fisken fritt och bloden stelnar intet uti kroppen, derefter rensas den som vanligt: fläckas, spolas och sköljes väl. och bloden vid benet borstas bort, åäfven som den svarta hindan som betäcker magen. Utan att läggas i vatten. saltas den genast uti dertill passande käril, emellan hvarje lager så mycket Salt att det väl täcker Fisken. om 8 å 10 dagar, efter som värman är. tages den utur Laken, låter den lakrinna och läggas uti Stabban i mellandäck. där den pressas och torkar af sig sjelf, landad, fordras endast att Fisken på vanligt sätt vindtorrkas. På samma sätt behandlade jag den till Sverige bragte lefvande Fisken, hvilken är lika vit, men nagot skarpare saltad. Engelsmän ogilla vär stränga saltning, och anse att Saltet fräter bort musten, gör fisken torrare i smak och mera blottställd än den lössaltade för den skada fugtig väderlek förorsakar. Jag har derföre gordt försök med att inpacka någon Fisk som är saltad ombord med Liverpools-Salt, någon som jag omsaltat och någon af den med S:t Ybes-Salt här saltade, för att utröna hvilken som blir bäst och häller sig längst. Jag har den tillfredsställelsen. att erfare, det Fisken är mycket berömd så väl för sin behandling som vita utseende och mak. den finnes allmänt innehålla mera Födoämne ån den på Svenska sattet: före saltningen utvattnade; och inpackad i Fjerdingar. väger den så tort som mögligt, öfverhufvud 5 å 7 pCt mera än Svensk Cabeljo, den säljas och begärligt till högre pris, och allmänheten torde äfven dessutom finna en ökad fördel deruti, att på den så behandlade Cabeljoen är Ryggbenet afhugget fullt 4 å 5 tum längre nu på Fisken än som brukas i Skäårgäården, där ett stort ben sticker utom Fisken och lemnar Nasten åt Smuts och Flugor jemte det att vigten på hvarJe Fisk onödigtvis ökas 8 a 10 lod: i . För att sävidt det låter sig göra sätta Svenska Fiskare uti tillfälle att taga kännedom af så väl det Engelska Fiskningssom Saltningssättet, handtering af Fartyg och så vidare. har jag sedan med dessa legda Fartyg gordt trenne försök att med Svenska Fiskare ombord, Fiska uti Skagens Rack, på Jutska Refvet, och äfven uti djupa Rännan långs denna kust, och ehuru jag individuelt dervid lidit icke obetydliga förluster, emedan den rådande ostadiga och stormande våderleken lagt ständiga hinder i vägen, har jag dock den tillfredsställelsen att erfara det våra inhemska Fiskare som varit i tillfälle att åtfölja Fartygen på desse försök, funnit och medgqgifvit, icke allenast öfverlägsenheten af Fartygens Egen-kaper. dessas större säkerhet och den för hälsan nödvändiga beqvåtmligheten, utan äfven Fiskredskapens, Fisknings och synnerligast Saltningssättets, den Systematiska indelningen, den större driftens m. m. större Planmässighet. hvarföre ock dessa beslutadt att om möjligt, i det närmaste antaga samma bruk i hopp om bidrag dertill af Regeringen. Fartygen och redskapen har derjemte enligt med åliggandet af 9 Contractet med Kongl. Maj:t och Kronan alltid varit för öppen Inspection att tillgå här på hamnen och hvaraf allmogen sig begagnat. , Oaktadt en fortfarande oförmåga att sjelf utrusta Inhemska eller köpa Utländska Fartyg, och ehuru jag ännu är uti ovisshet om Herrar A. Broddelius Co. beslut huruvida de vilja fortfara med Bolags-Interessentskapet om Stor-Sjö-Fiskets bedrifvande, har jag dock genom egna Liasonger försäkrat mig om Fiskets fortsättning med legda Fartyg innevarande år, och frament, och ämnar dermed gå i befattning instundande Mars månad så framt väderleken sådant medgifver i enlighet med mitt åtagande, hvilket åtagande lemnar det resultat, att jag beklagligen måst sätta till det af Regeringen Nå