Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1837, sida 1

— — — ——— —— —— —n —g b—— — fp— — SAMTAL mellan A. och B., rörande det härstädes sednast afdömda Tryckfrihetsmal; nagra dagar efter dess afgörande. Å: God morgon bror! Hvad nytt från G ötheborg? Jag har hört att du återkom derifrån i går eftermiddags. B: Den vigtigaste nyhet, jag har: att derifrån meddela. är dem att ansvarige utgifvaren af Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-tidning blifrit. af den öfver Tryckfrihetsmålet nedsatte Juryn, helt och hållet frikänd: Å: Hvad såger bror? Helt och hållet frikänd? B: Ja; och det, som jag af trovärdiga personer låtit mig berätta, med stor pluralitetÅ: Det är ändå en härlig sak med den der jury-inrättningen. B: Detta hafva äfven vederbörande insett, och derföre försökte man också vid sista Riksmötet att få Tryckfrihets-målen, genast i första instansen, ställde under allmänna domstolarnes bepröfvande. Å: om denna proposition gått igenom, hade det utan tvifvel varit en af de största olyckor, som någonsin kunnat drabba yttrande-rätten. B: Derutinnan har bror fullkomligt rätt. Visserligen är det sannt. att jury-inrättningen, i det skick, den hos oss befinnes vara, har sina stora briter: dock anser jag det vara hundrade gånger bättre att min sak skärskådas af en Nämnd. som dömer efter sitt samvetes öfvertygelse ån af en, som endast stricte håller sig till lagens, ofta Draconiskt stränga, bokstaf. Å: Medgifves. Dessutom har ju en Jury det afgjorda företräde, att den icke, på samma sått som en aunan domstol, möjligtvis kan på förhand bearbetas eller emottaga impulser från högre ort: B: Deri har du endast till hälften rått. Visserligen bör man antaga, att en Jury, till följe af det heliga tysthetslöfte hvar: och en af dess: ledamöter, före sitt inträdande deri, mäste aflägga, är en af yttre förhållanden helt och hållet oberoende domstol: dock kommer det alltid myeket an på, huru samvetsgrann den Rätt är, hvilken dets i stöd af grandlagen, tillkommer att välja tredjedelen af Juryns medlemmar. Åro de. ät hvilka denna maktpåliggande rättighet blifvit anförtrodd strängt rättvisa, så faller deras: val endast och allenast på sådane män, som äro kände för icke allenast medbotgerlig dygdutan äfven opartiskhet och sjelfständighet; emottager åter den domstolvid hvilken målet blifvit anbångiggjordt, intryck från det håll, der åtalet först blifrit väckt, så väljer den till jurymän endast vådane personer, hvilkas principer, ehuru annars i och för sig sjelfve aktningsvärdeäro af den beskaffenhet, att man redan på förhand kan vara försäkrad om, att de, utan att dock! handla mot sitt sumvetes öfvertygelse. fälla den anklagade. Erempla sunt odiosa, och jag vill derföre icke heller anföra några; ty du kan i alla fall, af hvad jag redan framställt, finna, att man icke, som du nyss yttrade, alltid kan fritaga en Jury, från hvarje yttre inflytande. Likaledes inser du ganska väl, att, då en domstol kan. inverka på sakens utgång i andra hand, skulle den i ännu högre grad kunna göra det i förstas der den hade helt. och hållet fria händer och nästan: endast; behöfde rådfråga lagens och den åklagade artikelns bokstaf, samt dessutom kunde hafva att befara, det den blottställde.sig för höga Vederbörandes misshagyttradt i ord eller handling, i håndelse den visade någon skonsamhet mot den dem förhatlige publicisten. Å: Du ger: således: en Jury företräde framför hvilken annan domstol som helst, äfven om dess medlemmar vore kända för aldrig ån så rätt