jemte en unken, elak lukt, som till och med är skadlig för helsan. Svampen inställer sig merendels då man till bolsterstockar, balkar eller trosbotten nymJat rått och nyss fålldt timmer; man har älven trott sig finna att virke som vuxit i kärr, eller på kärraktig botten, har särdeles fallenhet att blifra svamp; men då den. som till sin byggnad nödgas köpa timmer, icke kan göra så noga urval, gör han bäst att på annat sätt söka förekomma SrampbildsämadcnEtt osvikligt och tillika föga kostsamt förraring-medel är att. bestryka stockar , balkar. och trossbottnar, med svafvelsyra, utspädd med vatten i det förhållande, att till ett skålpund svafrelsyra tages tre skalpå vattes. Blandningen bör ske i träkärl salunda , att svatvelsyran helt sagta och långsamt. hälles i vattnet. Med denna blandning bestrykes dynstockar och balkar samt lemnas att väl torka innan de inläggas i byggnaden. Aven bestrykas trossbottensbräderne. samt, om man vill vara rätt säker för Svamp, till och med undre sidan af golfplankorne. Till anstrykbingen nyttjas en vanlig tagelborste, som på en nägorlunda lång käpp bindes med tagel, men icke med tråd eller garn. Det skadar icke att i den tortnanade svafvelsyran blanda något kimrök: man vinner derigenom den fördelen aft rid första ögonkastet se om alla ställen blifeit jemni och vål anstrnkne. Den som vid sin byggnad ej användt detta försigtighetsmått och förmärker svamp i densamina, bör ju förr dess häldre uppsöka det af sramp angripna stället, hvilket rifves med en skarp borste, så att svampen losnar. hvarefter stället bestrykes med den förut beskrifne förtunnade srafrelsyran. Till denna anstrykning kan man äfven använda Jeraritriolupplöst i 4 vigtdelar vatten, men anstrykningen mäste da ske 3 å 4 sanger deln lemnas att torka emellan hvarje gang. Alun kan älven begagnas. mem som detta salt är mera svärsmålt, mäste det uppläsas i syra vigztärkar kokhett vatten. I brist på alla dessa medel kan man. sedan svampen ar afskrapad, på stället ingnida vanligt koksalt i slere repriser. — Ett annat osvikligt medel är Arsenik, men som det är giftigt och så väl för menniskor som kreatur skadligt, bör det ej begagnas. a ; Torröta angriper i synnerhet hjelklaget i öfre våningarne af stenhnsDen härrör hufvudsakeligen deraf. att bje karne antingen för färska iv åggas i huset eller inbäddas i fuktig tylluing. men äfven det torraste timmer, och i fullkomligt torrt läge. angripes stundom af denna sjukdom, som Eugelsmännerne kalla dryrot. Det enda skydismedel, som deremot hittills blifvit uppfunnet, är det, under namn af Sublimat. bekanta gvieksilfversaltet. Ett quintin Sublimat upplöses i distilleradt etter regnvatten och blandas under ständig omröring imed ett: skålpnnd kalkvatten: med denua blandning bestrykes timret tidt och efta, så att den intränger ism remnor och porer. Detta medel är mycket dyrt och, i auseende till tet skarpa giftet, icke utan fara. Att trästolpar, som nedgräfvas i jorden, längre tid bibehållas irir fran röta. om de på ytan bränuas eller förkolas, har länge varit kändt. Genom nyare försök är utrönt, att de böra förkolas minst till en jerdedels mans tjocklek och sedan indränkas i kokande stenkolsolja. De bibeballa sig da mycket länge frie fran röta.