utbildar hennes eftertanka, hvilket, som hvar man vet, är första steget till själsodling. När hon nu, som spart kommer att inträffa, hvarje vecka måste hafva sin hackaför att sticka i handen på den nyckfulla gudinnan, spel-lyckan; så kan man tryggt hälla hundra mot tio, att hon, i anseende till utbildandet af sina individuella förmögenheter, blifvit af helt annat gry än förut, d. v. s. att hon erhållit fiffgghet och politur. IV) Lotteriet befordrar äfven penningeombppet: Beris: Mången girig gnidare lägger sina penningar på kistbottnen; men de, som ligga der, saknas naturligtvis i allmänna rörelsen. Har nu hans hushållerska eller någon annan af hans tjenstefolk fatt lust för det ädla lotterispelet, så kan man taga för fullkomligt afgjordt, att de, på ett eller annat sått, nog förstå att så småningom locka mången fyrk upp. ur sin gömma i fickan, hvarifrån den sedan snart, genom sotteriets patriotiska verksamhet, åter går ut i verlden. V) Lotteriet bidrager att öka vålgörenheten. Bevis: Tiggaren ber oss om en skilling till bröd; har hans begäran 12 ganger blifvit bifallen, så vandrar hackan på lotterikontoret; men nu stegrar hungren hans vältalighet, och denne, i förening med hans suckar och jemmer, aftvingar de Medlidsamme mängen skärf, som han icke hade erhållit, om han, i stället för att sätta in sin tolfskilling på totteriet, hade användt den till att stilla sin hunger. VI) Lotteriet befråmjar jemnlikheten bland menniskorna: Bevis: I en viss by voro fyra bönder ensame egare till nästan hälften af ängsmarken; egarne af den andra hälften voro mange och fattige. De förmögnare bönderne önskade högeligen att komma i besittning af hela ängsmarken, och sökte, till följe deraf, i flere år att erhalla den ur det rullande lotterihjulet; men förgäfves. Emedlertid hade dessa deras ofta förnyade försök den vackra följden, att den skönaste patriarkaliska jemnlikhet för närvarande herrskar bland samtlige de hedervärde danuemännen. VII) Lotteriet lättar och förskönar det menskliga lifvet: Bevis: Det vore ett uselt lif, i hvars mörker det lifvande sloppet icke tände sin ledsagande lampa; men hvad finnes väl på jorden som kan gisva mera nåring åt elden i densamma, än lotteriet? Här är verkeligen dess verksamhet alldeles ovärderlig. Vore endast alla menniskor så kloka och insigtsfulla, att de, genast efter den ena dragningen. gjorde insatser till den kommande, så vore de aldrig hopplöse, och man kunde med trygghet påstå, att ju flere lotterispelare ett land hade, desto mera lefde dess innebyggare i det ljufra, glädjande hopp att kunna blifva, hvad de borde vara, men icke äro. Vi kunna gerna med godt samvete förbigå alla andra fördelar, lotterispelet medrör, och endast hälla oss vid denna enda. Ingenting kan vara grymmare än att beröfva en menniska hoppet; men den, som ville beröfva oss lotteriet, beröfvade oss ju hoppet i sin högsta potens och vore grymmare än alla artusendens Ualivuler och Neroner tillsamman. Lefve derföre lotteriet! lefve det, till mensklighetens lycka och förädling, per secula seculorum! Amen. —— — — —.t X