en högst sparsam och ringa utkomst. Bästa och nästan enda medlet till ahållande af ett sådant resultat är utbredandet och befrämjandet af allmän upplysning; ty den är den häfstång, hvarmed hon kan lyfta nattionen till sannt välstånd öch deraf följande Feltständighet. Det är icke Folkets lycka att endast enskilta individer hafva erhålåt bildning och derigenom tillvällat sig herravälde öfver massan, utan det är en nations lycka, när bildningen slär rötter och utbreder sig öfver hela staten. Man beböfver icke befara hvarken att en sådan allmän bildning skulle bringa Alla på en lika hög ståndpunkt, eller att man till följe deraf icke längre skulle kunna finna nagra, som ville ataga sig förrättandet af de lägre göromälen, eller att oförnöjsamhet skulle uppkomma derigenom att icke hvar och en vore i stånd att finna en, sin skicklighet motsvarande verknineskrets; ty förmögenheterne äro så skiljaktige, att man, till och med i det land, hvarest det göres mest för upplysningen, alltid skall finna folk nog, som icke kunna upphinna en högre bildningsgrod, än den, som erfordras för att icke göra contrasten mellan ten betallande och lydande alltsör skarp, med ett ord : sådane som icke knuna blifva annat än, på sin höjd, redskap i den med själsförmögenheter rikare utrustede likens hand. Låtom css nu återkomma till det ämne, hvilket framställningen först angick, nemligen läs-sällskaper inom de näringsidkande klasserne! Dylika föreningar kunna inrättas sålunda, att de för deras vidmakthällande nödvändiga bidrag blifva en obetydlighet, äfven för den mindre bemedlade näringsaidkaren, och likväl för honom blifva en källa till kunskap och ertarenhet. samt deraf följande nöjsamhet och välstand. För att vinna detta ändamäl, är dock nödvåndigt att genom stränga och ändamåkenliga stadgar hindra dem från att urarta till klubbar eller tillhäll för frossande, drinkande och dobblande näringsidkare , hvilket af det, som skulle bidraga till uppnåendet af deras syftemal, endast har blotta uamnet. Den hufvudsakligaste kostnad vid en sådan förening. är hyran för ett samlingsrum och utgifierne för upprärmning och iorduinghällande. Denna kostnad blesce dock, på mänga ställen, der de särskilta Skråna redan halva ett samlingsrum, eller der man till ex sådan förenings bruk hade tillfälle att upplåta ett: dylikt i någon publik byggnad, föga kännbar. Näst denna bör utgiften för de till föreningens yrke hörande böcker tagas i betraktande ; men äfven den bör icke blifva betydlig, om man vid inköpet af dem förtar med urskillning eller radför sig med nagra i saken kunniga personer; i alla fall uppväges denna kostnad hurgradubbelt af den nytta och det nöje, den förskaffar dem, som hestrida densamuie: Sådana föreningar kuude antingen bestå af Näringsidkande i allmänhet, eller af medlemmarne af vissa corporationer och skrän. Föreningarnes systemål: ömsesidig upplysning och ömsesidigt meddelande, uppnås lättast på så sätt, att vissa förenings-medlemmar utväljas, som föreläsa ur de böcker, hvilkas innehåll man vill inhemta, hvarefter man diskuterar och samtalar om de förelästa ämnena, under det att andra elektorer äro sysselsatte att meddeia upplysningar rörande föreningen tillhörige, eller blott förelagde. planer. tekningar, modeller och produeter. Hvad undervisningen af Andra, utom sallskapet, eller föreläsningar, theoretisk handledning. 0. 8. v. angår, så torde det vara mest rätt och billigt, att kostnaden dersöre icke bestrides af hela föreningen. utan af dem, söm vilja begagna desamma, så vida icke föreningen bestrider den i den afsigt, att de inhemtade kunskaperne framdeles, vid fös rekommand , genom munätligt eller skriftligt meddelande, skola komma densamma till gado. Äfven kunna sådana föreningar, som inskränka sig inom vissa skrånblifva af stor nytta, om de, angående vissa ämnen, sätta sig i förbindelse med hvarandra, sasom t. ex. klädesfabrikanterne och skräddarne, garfrarne och skomakarne, timmermännen, murarne och spickarne o. 8. v. Dylika föreningar kunde äfven hafva ett högst fördelaktigt inflytande på sedligheten. Mängen Näringsidkare, som hitintills tillbragt sin afton eller sin söndag på klubben eller värdshuset, skulle, genom att blisva medlem af en sådan förening, få lust och hog för sin handtering. spara sina penningar och förvärfva sig kunskaper, som så småningom skulle göra honom till en nyttig, aktad och vålbehållen medborgare i samhället. Den ibland de Näringsidkande ännu temmeligen herrskande vanan att icke vilja yppa vissa, deras yrke rörande, handgrepp, hvilka de betrakia såsom vigtiga arcana och tro sig ensamme vara i besittning. af, skulle då efter handen försvinna, när de märkte att dessa icke mera vore. hvad de förmodat den vara, nemligen hemligheter, utan att äfven Andra kände både dem och flere dylika, hvilkas användande de, genom meddelande af sina egna erfarenheisrön, snart kunde komma i en gagnelig erfarenhet af. Dessutom skulle mången, som nu tror att han icke har gåfvor nog för att, på sätt han ville, meddela sig åt andra, inom. kort, under vänskapliga samtal i de, hans yrke rörande ämnen, snart med sig sjelf finna, att han varit i okunnighet om sin egen förmåga. Hvarje indivia af en sådan förening skulle, genom att betrakta sin medbroders nit och verksamhet i sitt kall, finna sig uppmanadsl och uppmuntrad till en ädel taslan med honom, och hela föreningen skulle, genom sina, på ett längt och omsorgsfullt öfvervägande byggda och förtydligade åsigter, kunna göra sådane framsteg och vinna sadana fördelar, som aldrig annars ett, utan förberedande kunskaper och inbördes förtroende. endast då och då för en vigtig ekonomisk angelägenhet skull sammanträdande skrå någonsin är i stand att erhålla. Förtekning å öfverblefne Bref vid Kongelfs Tongl. Post-Cortor , är 1836. N:o 2: J. Wunsch. 3: B. J. Lindholm. 4: Emil Wennerholm. 12: Mathias Johansson. 14: Gabriel Pettersson. 18: C. Hammar. 21: A:s Engelbrektsson. 24: Lars Svensson. 25: A. Svensson. 26: Anders Tångberg. 27: S. Andersson. 30: C. J. Hammar. 36: A. P. Bruhn. 41: Chr. Hammar. 42: Olof Håkansson. 45: J. Jacobsson. 46: O. 6. Bagge. 50: Henrik Berttilsson. 51: C. Hammar. 54: Olof Håkansson. 55: J. Boustedt. 57: Jonas Rasmusson. 58: Lars Eriksson. 59: Fru Billström. 60: Joh. Hansson. 62: Lars Jacobsson. 63: J. Boustedt. 53 Lars Eriksson. 66: A. Andersson. 68: Jonas Rasmusson, 70: K. Bruhn. 72: C. Jern. 73: N. Larsson. 74: Sven Tangberg. 75: A. Utberg. 77: L. M. Lostman. 78: Andreas Eriksson. 79: Sven Andersson. 80: J. ÅA. Uindholm. 81: — mm A-A 2 2 3 lan a Y A 2