g3Z3i3—3I3n!Rhkhiiii3i3i3i — INLÄANDSEA UNDERRATTESER I SAMMANDRAG: ICKE-OFFICIELLA: H. E. Histitiestatsministerns berättelse om förhållandet med den å lanjet intecknade , köpta och försälda fasta egendom år 1835, är at trycket tkommen, och lemnar följande öfversigt. Jugna Inteckningar: i Ridderskapet och Adelns egendom 2.783.364: 42, .; i Standspersoners egendom 3.577.379: 7. 5.: i Allmogens 2.740.713: 14. 10.; Dådade Inteckningar: Ridderskapet och Adelns egendomar 721,OSå: 30. .; i Standspersoners I. 927.976: 46. 9.3: i Allmogens 629. 845: 20. 4. Summa: Insecknad gåäld 9, 101I, 447: 16. 10. DÖdad gälu 3.278,906: 1. 2.: kilpaden mellan tagne och dödade inteckningar alltså: 5, 822.54 l: 15. 8: Sasom en orsak till det stora missförhållandet mellan intecknad och dölad gälel uppgifveslikasom de förra åren: att under nya itteckningar innes attas äfven de äldre, som förnyas; att många inteckningar förfalla, utan att le vid domstolen till dödande företes, och hvilket bestyrkes, bland annat; leraf, att i 23 domsagor 467.125 R:dr Svenskt mynt och 600 pund Sterling, itan att många inteckningar tagas . som antingen alls icke eller blott till nindre belopp belänas: att de å inteckningarne årligen skeende afbetalninvar, ej synas (detta kommer dock ett annat är till godo). Såsom en ny orsak till inteckningarnas ökande uppgifves att mycken bruksoch landtegentom blifvit intecknad till fonderande af hypotekskasorna. Säld och köpt egendom: Ridderskapet och Adeln sält för 2. 187, 401: 9. 3. köpt för 2.080. 163: 3.; Ståndspersoner Llt för 4.269,892: 2. 7.. köpt för 3.960,521: 30. 2.: Allmoge sält tör 9.004.819: 24. II., köpt för 9.42 1 58: 3. 10. Saledes adeln Ålt mer, än den köpt. för 107,238: 6. 6.; Ståndspersoner alt mer än köpt 309.370: 20. 5.: Allmoge köpt mer än sålt 416,608: 26. 11. Försäljningar genom utmätning för 3S9,165 , hvaremot de är I831 uppgingo till 593. 870. — SFasom ett företag, förtjenande att, i anseende till dess vigt för örten, stållas bland de främsta, som i senare tider inom provinsen Wermland förekommit. måste få anses Carlstads under arbete varaude kanaloch hamnbyggnad. Des färdigblifvande kommer att göra epok för alla, som trafikera pa Clar-elfven. och särdeles för staden Carlstad. hvars näringar. genom denna lättade kommunikation med Wenern, obestridligen i betydlig män skola vinna. — — Exporten från Carlstad och Clarelfvens vattendrag är i betydenhet den 4:de i ordningen uti Riket, och kommer närmast efter exporten från Stockholm . Götheborg och Gefle. Ifran Carlstads våg utväges t. ex. arligen omkring 38.000 Skepp. Jern, hvilket belopp i framtiden ofelbart kommer att ökas, om åtskilliga nya ifrågavarande betydliga bruksanläggningar komma till stand. Dessutom uigå härifrån flere tusende tolfter plank, bjelkar, sågtimmer : och bit ingå högst betydliga qvantiteter spanmal och gods; hvarmed ej blott eu större del af Wermland titan äfven eu del af St. Kopparbergs Län härifrån förses. Uti en elf, som förer så mycket sand och så mycket vatten, som Clar-elfven. hafva muddringar befunnits ändamälslösa, emedan hvarje flöde, på vissa ställen, der uppmuddringar ständigt inträffa. förmår tillintetgöra resultatet af den med betydligaste kostnad verkställda muddring. Elf. vens mänga mynningar äro lika grunda, och så länge vattnet får gå ined dess naturliga affall, hafva konstens medel befunnits otillräckliga att verka på bestämningen af dess djup. Anläggningen af en Kanal med en bestämmande sluss. hvarigenom en ny ådra skulle öppnas, som ej hade strömdrag. och dit elfren säledes ej skulle införa sand och hvari den ej heller genom vattnets skärning kunde utvidga sig, har man ansett för enda sättet, att vinna en ren och öppen farled från staden till Wenern. Man äger ej bestämd kännedom om de planer, som i denna väg för aflägsnare tid sedan blifvit uppgjorda, men . . . (hår omnämnes ett uppgjordt förslag: hvilket den för sina projekter i mekaniken bekante Direktör Hetiblein hade motiverat på 1780-talet.) — — — Man stannade omsider. vid deu undersökning Stor-Amirals-embetet låt år 1833, på stadsboarnes anvisning, anställa, med valet för en sluss vid östra stranden af den nära intill staden belägna udden Kanikenäset. som sydligt utskjuter i Weneru från samma ö, på hvilken Carlstad är beläget. Vid denna strand finnes för de största Wenerssfartyg tillräckligt djup, och i den stora der ingående viken, som sydligt begränsas af Hammarön, tillräckligt skygd mot alla vindar, samt ifrån viken ett beqvämt utlopp på östra sidan om llsämmarön till stora sjön : hvarjemte den fördel finnes för denna segelled. att i vttersta utloppet anträffas en af de bästa hamnar i Wenern, eller de så kallade Såtersholmarne. Nu blef äfven på allvar fråga om anläggningen af en ny kanal från elfven till hamnen; och i anseende till lokalens befundna tjenlighet upprättades. i sammanhang med allmänna andersökningen om segelsartens förbättrande på Clarelfven, förslag till verkställigheten. Till följe deraf uppgjorde Major-Nekanikus Ericsson plan för hamnbyggnad vid Kanikenäset och anlåggning al en kanal derifrån till östra grenen af Clara elf invid arrestett i Carlstad . för hvilket arbete kostnadsförslaget uppgick till S4, OO R:dr B:ko. Är 1833 anslog Kongl. Maj:t till detta arbetes utförande af Statsmedel 36,000 R:dr B:kos och ett bolag organiserades ; hvilket tecknade sig för resten . och förband sig ytterligare anskaffa 6.000 R:dr till sylluad i 90,000, derest så skulle finnas af nödenCarlstads invånare visade sig härvid isynnerbet beredvillige. Ej blott flera enskilta tecknade sig för betydliga ans delar i bolagets utan staden ingick äfven deri för allmän räkning med en teckningsumma af 10.000 R:dr, och åtog. sig all kostnad af jordersättning för kanalen. Provincial-Banken fann sig i tillfälle att, mot accepterade invisningar på Kongl Statskontoret, kreditif-vis föiskjuta en del af de anslagna Statsmedlen, hvarigenom arbetet kunde påbörjas minst ett år förr, ån annars skulle blifvit händelsen ?). Det begyhtes redan vid slutet af Augtsti månad 1835. har under hela den blidare årstiden förlidet år blifvit fortsatt. är redan mer än till hälften verkställdt, och blir efter. all heräkniug fullbordadt innevarande år. Långden af heia kanalsträckningen år 3000 alnar, deraf vid pass 28:delar giäfras i sjelfva sjöstranden af Wenern, med bank på blott yttre sidan , a hvilken lemnas öppningar till genomflottning af timmer ; för hvilken den närmast intill staden frafrtarnde grunda Wenersviken inrättas såsom reservoir. Kanalens dimensioner äre lampade efter de breda och grundtgående fartygs söm an räåndapå elfren mellan staden och Forsllaga. Den bygges derföre bre