ä4.744447 9 TER VER FR THE MOT 7 — Hr K oo AL 0 or — — : —m—n—3n Ö — skall hafva yttrat: Jag var tvungen dertill. Jag var N:o 2. Då man nu sade att N:o 3 icke torde hafva nod att försöka detsamma, svarade han helt kallsinnigt: Då kommer N:o 4 Ke Åc. Alla vittnen, som i denna sak hittills hafva blifvit hörde, öfverensstämma derutinnan, att Meunier är en person utan allt judicium. Hufvuddragen i hans karakter äro en låg egoism, en gränslös euvishet och ett visst skrytaktigt utmäårkelsebegår , som förledt honom till tusentals dumheter. Bland annat tyckes han verkligen hafva haft ett slags mani för de mest äfventyrliga vad, och hade han en gang fått en sak i hufvudet så var ingen ting i ständ att förmå honom afstå från sin föresatsutförandet af densamma måtte än vara aldrig så svärt. Så t. ex. har man hört honom slå vad att på en gång tömma två buteljer bränvin, eller förtära en för 10 personer anrättad maltid. Kort tid före mordförsöket hade han åter slagit vad att förtära en mängd senap , hvaraf ett stort kärl var fullt. Ester att hafva verkställt detta sällsamma företag . föll han i ett slags medvetslöst tillstaud, som varade i fulla 36 timmar. För närvarande sitter han i samma fängelse, hvari Fieschi och Alibaud förut varit inspärrade. IIan är för öfrigt ganska munter, och det enda, som tyckes besvära honom , är tvångtröjan. I en till Pärskammaren inlemnad petition har han äfven anhällit om att blifva befriad från densamma, hvilket dock icke ännu blifvit honom beviljadt. Vid ett af H:r Pasquier i Hertigens af Decates närvaro med honom anställdt förhör tycktes han visa tecken till ånger; dock försäkrade han att icke hafva nagra medbrottslige och att aldrig hafva hört till något hemligt förbund. Dessa försäkringar hafva dock icke, afhållit polisen från att göra en mängd arresteringar och husvisitationer. Öfver 100:de dylika skola redan hafra blifvit anställde. Af de häktade äro namngifne: HH:rr Leraur, sadelmakare, Legoff, boktryckare, och Canolle, f. d. L-evauxis kompagnion. Leraur. som är anställd vid Nationalgardets kavalleri, befann sig vid den Kongl. eskorten i det ögonblick mordförsöket skedde. Tillfrågad, huru det kunde komma sig att han icke da genast igenkände Meunier , skall han hafva svarat . att hans häst. som vid skottets aflossande blifvit skygg, stegrat sig, och detta hade hindrat honom från att i förbrytaren igenkänna sin kusin. Sa väl den hos Leraua funna pistolen, som den, af hvilken Meunier vid attentaten betjenade sig, hafva af il:r Barre blifvit förklarade vara honom tillhörige. Isan skall för ungefär tvenne är sedan hafva qvarlemnat dem i Levauxis hus och sedan glömt att äterhemta desamme. Bland dem, som vid mordförsöket voro nära att falla för Menniers kula, befinner sig, enligt de ministeriella bladen, äfven Hertigen af Treviso, den för Fieschis helfretesmaschin stupade Marskalk Mortiers son. Såsom Konungens ständiga Adjntant har han sin plats, till häst, på högra sidan af vagnen. Då skottet aflosSadles skall den ena kulan (den andra har man funnit i en af vagusdynorne) hafva flugit tätt förbi bröstet på honom, och säledes hotat honom med samma öde. som det, hvilket beröfvade honom hans far. Konungen har. i anledning af sin räddning, latit i Tuillerikapellet atsjunga ett högtidligt Te-Deum, hvilket bevistades af hela den kungliga familjen. Courrier Frangaise och Le Temps hafva begge haft det missödet att blifva sequesterades Den förra för en skarp artikel, rörande sista taget mot Konstantineh: den sednare för det att han i sin Tidningsrevv råkat att afäryckasss densamme. För öfrigt föra de Franska jonrnalerne ett åsetsekrig på lif och död med hvarandra. så väl i anledning af de AfriKan-ka angelägenheterna-å. som det sednast mot Konungens lit gjorda mordiörsöket. IIUfVudorsaken till så väl detta, som de föregaende, pastå oppositionsbladen böra sökas deratinnan atv man låter Konungen styra (goucerner i stålet for att flan endast sSkulle vara Konung (regner ). Härom vore mycket att såga. hvilket dock hvarken tid eller utrymme nu medgifva. Hvad en blott skuga-konung kan uträtta, kunna vi Svevskar lära af partitiden. Det en gang besvarna bör dock heclighallasantingen man för spiran öfver länder och soik. eller vandrar för hvar mans dörr med tiggarstafveu. IIaru besvurna pligter och icke meäågiina rättigheter, tvenne de mest stridiga elementer, skola kanna förenas — se der den liypothtenusa, som ännu ingen af det ÅD:de arhundradets diplomatiska Euklider mäktat, utt. till Folkens och hegenternas omsesidiga vål. löÖÅ. Ålahända skall en gång bevisniagsgrunden för detta problem, likasom den gamle Grekens, pafinnas i badet: men i ett bad af — Diod. SPANIEN. Underrättelserne från detta rike gå till den 24 sistl. Dee. Den 20 3. m. delibererade Cortes öfver det af dess kommiittä föreslagna inrymmandat at ett absolut Feto aten. v. DÖrottningen-Regentinnan. Here Vla talade mot, Herr Arguellex för detsamma. Åasann stöd för sin sak aberopade han Englands exempel. iHtere fier höll det absoluta Veto törkasthet ar den orsak. att det sätter Konungamakten i konflikt med folksuveräniteten. Också ansag han det endast vara af nytta i ett enda, nästan otänkbart fall, neml. om Cortes ville till sanktion förelägga den Regerande ett lagförslag, som vore stridande mot all rätt och billighet. Ville man nödvåndigt hafva ett Veto infördt, så borde man åtnöja sig med ett suspensivt, 0. s. v. Diskussionen öfver detta ämne slutades icke vid den dävarande sammankomsten. Fran Bilbao intet nytt af vigt. Espartero har å uyo gatt öfver Nervion, intagit skansen de las Canteras och närmat sig staden. Gomez skall med sitt band ligga i Ordunna för att observera Esparteros rörelser. Alalr gör ingen ting. Narvaes och Ribero äro i Madrid för att erhålla vidare ordres. STOR-BRITTANNIEN. Från detta rike skrifves, att man icke på lång tid kan erinra sig sådane stormar och en sädan snöyra, som dem, hvilka derstädes under sjelfva julveckan inträffade. Vid Chatam ligger snö till mellan 30 och 40 fots höjd. Sex hundrade man äro derstädes sysselsatte att undanskaffa densamma. I Lewes, en stad i grefskapet Sussex, 14 mil från Brigthon, hafva flera snölaviner från de närbelägna bergen nedstörtat öfver staden och begrafvit sju hus. Omkring 150 meaniskor voro vid postens afgang sysselsatte att utgräfva år törolyckade; 11 döde och 14 sårade voro redan då bragte i dagsljuset. Ovädret har i Londons förstäder anställt oerhörda härjningar. En subskription för de stormskadade derstådlos fer blifvit öppnad. Gamle erfarne sjömän säga sig aldrig hafva uppleivat ett Sadant Herraas väder som det af den 27, 23 och 29 December. Snoöplogen, ett för de fleste af John Bulls söner okändt