fritt lån, att anrändas till förut okändt behof. — Med kännedom af desse förhiällanden och flere i dylik våg, häpnar man öfver det trassel och besvär, för hvilket en Borgare i Uddevalla är utsatt, såvida han ej stillatigande vill se sina rättigheter nedtrampas och sig sjelf och medborgare öfver höfvan beskattas : oberäknadt de olägenheter. för hvilka Samhället blottställes, då t. ex. nägon af de Borgare eller Taxeringsmän, som i Kongl. Hofråtten anmält Magistratens förhållande, bar eller fär nagot i Rättegångsväg . det må angå Inteckningar. Förmynderskap, Åe.Magistraten anser sig jäfvig och personerne hänvisas att i IlofRåtten begära förordnande för annan Borgmästare och andre Rådmån. under det att likväl samma Magistrat anser sig tillständigt, att sammankalla Borgerskapet till afgörande af allmänna ärenden, såsom förslaget om räntefria länet, hvilket dock af Borgerskapet afslogssåsom ägande samband med den påbörjade Rättegången. Huru kan det stridiga i ett såRdant förhållande förenas ? Anmälan i HofRätten härleder sig ju från striden om enskildte-medels-eassan, och då denna strid rörer hela Borgerskapet borde väl Magistraten i alla mål, som röra nämnde samfund, af lika skäl förklara sig jäfvig så vida jäf härvid borde komma i fråga. — Vid jemförelsen åter af skattebeloppen 1823 och 1836. visar sig, att Stadsskatten är 1823, utgjorde 5173 R:dr 47 sk. 8 r:st. B:eo; är 1836 deremot utgjorde den 6715 R:dr 2 sk. B:co; år 1823 funnos 173 skattdragande Borgare, år 1836 deremot endast 146, contingent-borgare inberäknade. 1823 utgjorde Skatten till Kongl. Maj:t och Kronan 5189 R:dr 33 sk. B:co, 1836 deremot uppgick den endast till 4546 R:dr 24 sk. 3 r. Banco. Häraf synes, att Stadsskatten, i förhållande till Kronoskatten , stigit med nära 50 pCt och då afgifterna till Kongl. Maj:t och Kronan skäligen kunna anses utgöra normen för ett samhälles välständ, detta sednare aftagit under det att stadsborgerliga onera till en onaturlig grad blifvit stegrade. — Hvilken. opartisk skall ej vid granskningen af dessa förhållanden, som med sanningsenliga facta) kunna bestyrkas, finna Magistratens och i främsta rummet af ofvan anförde skäl dess Ördförandes åtgärd förvånande: att motsätta sig ett. Borgerskapets så rättmätiga anspråk på användandet af en cassa, bvilken af dem sjelfva blifvit bildad, och hvaraf ej dat ringaste utan Borgerskapets medgifvande kan af Magistraten få disponeras; och för det att derna eassa genom gammal häfd kommit att stå under Magistratens vård. tro sig derigenom kunna tvinga Borgerskapet att ingå på dess ofta framställda plaulösa förslager, och tillika anse denna cassa som en machin, på hvilken till dess fördel kan timras och byggas.) — Hur vore det tänkbart att Borgerskapen inom mindre Samhällen skulle kunna existera om dylikt tvång blefve förklaradt lagenligt? Hvad vore Borgaren dä? jo en lekboll för de makthafvandes nycker. då han, uppkallad för Magistraten, finge säga ja till hvad den fann för godt att framställa. utan afseende på Samhällets skada eller fördel: och hvad vore slutligen då den beprisade sjerdedelen af Representationen, som Borgerskapen ännu ägaoch hvarföre de ensamt få utgöra administrationskostnad för Magistrat och Stadsbetjening . jemte Radhus, Skolhus, Tullkammare, Packhbus, Broars och Hamnars underhållande. Vore det tänkbart, att Borgerskapets genom Konungahref stadgade förmån att bilda och disponera sin enskildta-medels-cassa, olesve till den grad inskrånkt , att denna cassa endast för ett visst interesse finge användas: så skulle densamma blifva en utvext, som i längden försvagade organismen, i stället att under Borgerskapets disposition efter Stadens fördelar och behof blifva en kraft, utvecklande samhällets välmåga och tryggande dess bestånd, ) Flere, sådane fakta innehållande dokumenter hafva blifvit Red. tillsände för att i förekommande fall af densamma begagnas. Red:s anm. 26) Tout comme chez nous! Red:s anm. rä — —ö—