Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1836, sida 2

(Insändt.) Så snart politiska opinioner och politiska interessen hinna utbilda sig inom nationen, försvinner så småningom det första uppenbarelestudium af tanken öfver fåderneslandets angelägenheter: ropet om, mot och för embetsmän. Desse trängas åt bakgrunden, ju mer medborgarne i allmänhet begynna begripa sin egen vigt och utöfra sitt eget inflytande. I stället att, genast efter en öfvergång från envälde till yttrande frihet, hafva utgjort det hufvudsakliga, nästan enda, föremålet för den allmänna uppmärksamheten och för utgjuielserna af harm öfver hvad man finner plågande och oroande i det medborgerliga lifvet, stiga embetsmännen ned till ett sekundärt element och hemfalla åt pressens controll, blott för tillfället och personen, men icke jemnt och i massa. Undantag finnas: först och främst för den högre administrationen, som måste vara ett ständigt föremål för den allmänna uppmärksamheten, dock icke egentligen under form af individer, utan såsom ett uttryck at det styrande interesset, det styrande partiet, om man så vill; sedermera för sådana embetsmän, som lyckats att göra sig till en corporation och, såsom sådan, såsom af regeringen oberoende och tablerad (established), fått politisk magt. I Sverige är förhållandet sådant, att den högre administrationen enständigt nekar sitt ursprung från något öfvervägande interesse i staten och skaffar med fruktan och bäfvan att blifva ansedd såsom af slumpen framskuffade nollor, såsom ett aggregat af beläten, hvilka sammanhänga med ingen ting i himmelen eller på jorden, utom sin fullmagt. sin tabouret och sin rang. Detta ihärdiga förnekande hjälper dock icke: och nationen begynner allt mera att på tabouretterna söka. hvad som visserligen icke ännu finnes där, men som mäste komma att finnas, just därföre att det sökes där. Och då detta skett, blifver det härstädes så, som annorstädes redan är fallet : den högsta administrationen blifver det hufvudsakliga ämnet för allmäna uppmärksamheten: och de underordnade agenterne sjunka ned till sin tillbörliga obetydlighet, som blott sällan framdrages ur mörkret. Men det var icke så i början