Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1836, sida 2

lika ändamål emottagit; men dä det nu blef allt svärare och svarare att fa k01t:11— ter, kom en af hufvud-styresmännen ner till London för att hos Engelska banken söka hjelp på de vilkor, som uti Times uppgifves. Såsom ett bevis på den orof, som Times säger han varit uti under tiden, innan han visste Bankens svar, kan jag som ett bidrag nämna, att det var samme man som för några dagar sedan berättades hafva förlorat eller rättare glömt uti en Cab (cabriolette) ett litet packet af 180,000 uti vexlar, hvilket troligen Tit. sett uti någon Engelsk tidning, och måste detsamma uti ej ringa mån hafva förökat hans oro, som likväl lyckligen såtillvida blef häfven, att han återfick det glömda. — Spannmalsmarknaden är ungefär uti samma tillstånd som i Mandags. Eng. Hvete var i dag fullkomligt lika dyrt, och af främmande voro stora partier utbjudna till samma priser ; men då köparne fordrade en reduction af I sh., hvilket innehafvarne ej vilja bevilja, blef ingenting gjort. Korn, Eng., var fullt 1 sh. lägre. IIafre. Eng.-saldes, men trögt, dock till samma pris ; främmande deremot var starkt begår efter, men ingenting gjordess då naturligen hvar och en innehafrare vill afrakta en ännu ytterligare reduction uti Tullen, och kan man tryggt påstå att med hvarje marknadsdag blifva tordringarne högre. Bönor ha samma starka och raska efterfrågan som förr. Om Onsdag blef tullen reducerad på all slags Spannmål (se föregående nummer af denna Tidning). Af Svenska producter notera vi Tiädvarör: Gefle Plankor i 41 å 42 4. Stockholms 39 å 40. Götheborgs 31 å32, Tjära 15 sh. Beck PV emt. 9 s. 6 d. Stal 17 10 å 18 4. Jern påstås af on del mäklare vara nere i 13 e; men. då vanligen vid denna årstiden prisen häraf äro nominelle, torde detta, i förening med sällsyntheten al penningar, till en del förklara hvarföre ett så utomordentligt lågt pris angifves; det sista, som blifvit Selut, fick dock 14 e, och uti vissa mindre poster 5 sh. mer; att det verkliga priset är omkring 14 E. pästå importörerna, ehrurn en del måklare uti de Engelska exportörernas intresse söka att nedtrycka prisen till 13 4. Att intet blifvit säldt så lågt. är fullkomligt säkert, och skall jag nästa gång söka vidare utveckla förhållandet med denna artikel. Eng. Stangjern noteras 19 15, som är detsamma det en Jängre tid varit i, men Tackjern har delat alla andra varors öde och står till 6 Å 13; dess pris förra veckan var 7 5. ) The Times berättelse härom är, i öfversättning, följande: Vi hafva i dag att berätta den mest anmärkningsvärda tilldragelse, som, både i och för sig sjelt och i anseende till dess sannolika följder betraktad, mahända någonsin tilldragit sig i penninge-marknaden. Direktörerne för Engelska Banken hafva blifvit anropade om understöd för att rädda en ganska stor Joint-Stock-Bank från stoppning. hvilket de äfvenefter länga rådplägningar, slutligen bifallit. Ett af hufvudvilkoren är dock. att itrågavarande Bank, så snart som möjligt, skall indraga alla sine egne noter. antaga Engelska Bankens papper och indraga alla sina silial-banker. Ått andra Joint-Stock-Banker besinna sig i lika svår belägenhet, och nödgas tillgripa samma botemedel, neml. om Engelska Banken dertill lemnar sitt samtycke, kan icke betviflas. Att Engelska Bankens Direktörer endast haft att välja meilan två onda ting och ikladt sig en stor ansvarighet genom det val, hvari de stadnat, kan antagas som en algjord sak. Ingen Bank kunde se sig nödsakad göra en så förödmjukande anhällan om undsättning . utan att förut hafva lidit stora förluster och till ett enormt belopp gjort hvad man kallar pad bäusiness (daliga transaktioner), hvilkas alla följder Engelska Banken antingen direkte eller indirekte mäste vidkännas. alldenstund den åtagit sig uppråtthällandet af dess kredit. Direktörernes långa deliberationer. innan de ingingo härpas visa att de noga beräknade dessa följder ; men de voro älven. som vi tro, på samma gång förvissade. att en vägran från deras sida skulle blifva vida vådligare, hvarföre de ock sägo sig nödsakade att gå in derpa. Flera af de bästa vexlar. såväl i London som från andra orter, inuehades af nämnde Bank; men dess endossements äro, till följe af Bankens utfärdande af egna noter, bannlyste från Engelska Banken, och då nödiga fonder icke på audra håll äro att tillgå, så skulle namn af första klassen för en tid icke nagonstädes kunnat kommendera penningar. De svära följderne af denna Banks stoppning, skulle således hafva inverkat på vida flere än dem. hvilka i verkligheten äro nårmast interesserade, och öfvertygelsen härom föranledde det steg, Engelska Banken tagit. De personer, hvilka egde kännedom om hvad som förehades, försäkra att den tid. under hvilken Bankens beslut öfvervågdes, var ytterst bekymmerfull, och de yttra alla sin tilifredsställelse öfver den vändning. sakerne togo. Den förfelade styrelsen af en stor Joint-Stock-Bank kunde hafva vällat (och var på pointen att göra det) en stor commerciel kris, i hvilken otalige andra personer, utan eget förvållande och i solvent belägenhet , kunnat blifva indragne. Beloppet af den hjelp, som lemnats, uppgifves olika: några säga 200, 000, andra 500.000 c, och lärer, som vi tro oss kunna försäkra, sistnämnda summa vara den rätta. Sjelfva principen för denna transaktion är likväl den vigtigaste frågan i denna sak. Engelska Banken har nemligen härigenom kommit i en sådan ställning, att den nödgats taga första steget till realiserandet af H:r Horsley Palmers stora projeet att kommendera landets hela pappers-cirkulation. För att vinna detta ändamål skulle Banken med glådje hafva tillintetgjort alla Joint-Stock-Bankernas sedel. emission, men genom en ganska egen kontradiktion har nu håndt, att den blef nödsakad understödja just den förste, som befann sig blottställd, i ändamål att förebygga svårare följder för de återstående. Antaget att detta system skulle fullföljas — och att talrike skäl derför tala, kan ingen neka — så uppstår den vigtiga fråga: huru långt Engelska Banken i sin närvarande belägenhet kan gå, för att motstå alla de stötar af den oförsigtiga Joint-Stock-Bankrörelsen, som den sista manien bragt å bane? Detta är den första och den mest fruktansvärda faran 3 men många tro att monopolet af hela pappers-cirkulationen för ingen del är en sak för Engelska Banken att sträfva efter, och att den i slikt fall, i händelse af ett. tillopp på Banken, skulle blifva mera exponerad, ån den för närvarande är. Såsom ledande till en ny epok för bank-affairer, upptager den ofvan berättade tilldragelsen nästan uteslutande konversationen inom de inflytelserika cirklarne. Det fattade beslutet berömmes såsom en i och för allmänt bästa kdelmodigt äf2 9 , 3 (C I: A.EN hojlta dat