vire In hfLLTL ee AS TT kon som urlig Frauska TIlxums-gen Messäger lormaler, att den reakton, n nyligen sökt göra sig gällande i Lissabon skall vara en följd af de ofta förnyade sammankomster, som Konung Leonuld under loppet af sopunaren haft med Lord Palmerston. HE ran de Weyer, Mon Corro och Lord floward de Unlden skola hafva varit hufvudpersonerne i komplotten och Franska Kabinettet Kall den 20 dennes. ester en sammankomst. som varat i tlere timmar. hafva afskickat en kurir till Briussel med högst vigtiga depescher, hvari Frankrike, bland annat, fordrar att Herr van de Weyer skyndsammast skall från I-i ss a bon återkallas. — Engelska tidningen The True Sun. hvilken, som bekant är, hyllar Tories-principerne, begagnar sig af den inblandning, Engelska ÅIinistkreu tillåtit sig i de sista Portugisiska oroligheterne, för att ankalla ÄWhigspartiet. Bland annat yttrar den: Vär Mipister är skyldig att med det snaraste sammankalla Parlamentet. Efter allt utseende visar sig det sista företaget från den Engelska reptesentantens i Portugal sida icke säsom en blott. vanlig, svaghet eller säsom ett misstag i vår yttre politik. Visse af Portugals Store förleda Drottningen till ett försök att störta en nyligen högtidligt antagen konstitution, och i detta kritiska ögonblick antager den Brittanniska flottan en ställning, sem tyckes antyda, att man med en dylik manöver vill injaga skräck hos folket, uppmuntra konspiranterna och liksom lofva dem sitt understöd och beskyåd. Ett sädant förfarande gifver åtminstone anledning att förmoda en slags delaktighet i revolten, och skulle denna förmodan genom närmare och mera detaljerade underrättelser blifva till visshet, så kan icke den person undvika att blifra ställd till ansvar, hvilken på så sätt begagnat Engelska fottan och fläckat det Brittiska namnet; ty en sådan handling är icke allenast en förolämpning mot Portugal utan mot sjelfva Storbrittanien, Åe. The Sun framställer sedermera en ganska kinkig fråga, nemligen : hvad Engelsmännen sjelfve skulle hafva sagt. i fall en fiemmande flotta, med troppar ombord, vid något för Brittiska Nationen vigtigare tillfälle. t. ex. da reformbillen passerade, hade seglat upp på Themsen under förevändning att skydda Engelska Regenten mot Engelska folket? Om nu vidare denna flotta. på samma sätt som i Portugal var fallet, hade landsatt troppar och motpartiet under dess kanoner tillåtit sig att insultera ministeren, så frågar The Sun, om ett sådant ingrepp i Engelska nationens rättigheter kunde hafva undgått att af den beifras ? Man kan icke neka att den Engelska tidningen här resonnerar gauska rätt. Så väl vi, som hvilken annan nation som helst, skulle, i dylikt fall, hafva tänkt på samma sått. Vi undra just, hvad 1809 års män skulle hafva sagt, eller gjort, om Ryska Regeringen, i då inträffade kritiska tidpunkt, hade funnit sin uträkning vid att bibehålla då varande konungen på thronen. Något större ondt kunde den vär icke hafva gjort oss. Erinrar man sig nu, det denna Ryska inblandning i Svenska statsangelägenheterne hade, om den inträffat, skett under ett brinnande krig, hrari den gamla regeln : potestas dat jus altid gör sig gällande — erinrar man sig, säga vi. detta, och att den Engelska inblandningen i Portugisiska affärerne skedde unkas stå ide mest . Te 15 ha I an fior al! tea 2 — cec om tid eå de begg Rkena, esster alit utseende. fy: