har och sannolikt en oberoende Embetsman. Måhända skulle man då bland Statens duglige funktionärer. å nyo finna dfven namnen Horn, Piper, Bonde, Baner, Ribbing, Oxenstjerna, Wrangel, m. fl. Innan vi slute dessa anmärkningar, böra vi tillägga, att vi alldeles icke hysa någon förkärlek till aristokratien eller önska att den framför någon annan samkundsklass gynnas och användes; men vi hafva tyckt oss finna, att den, som i vårt land bär detta namn, mer och mer försoffas i liknöjdhet, sjelfviskhet, beroende och lycksökeri, vårdslösar sina barns litterära bildning, vanvärdar och fördenskull minskar sin förmögenhet, eller, in summa, alldeles glömmer, att utan kunskaper och arbete ingenting kan förvärfvas, ofta ingenting af hvad man ärft, bibehållas. — Vi önske dessutom, att en hvar — han må höra till hvilket Stånd som helst — med hufvud, kunskaper och förmögenhet, må egna sig icke blott åt enskilda yrken och värf, utan ock åt allmänna, serdeles åt det civila embetsmannayrket: på det att Staten, så vidt möjligt är, må kunna påräkna financielt oberoende Embetsmän, hvilka kunna, utan saknad, heldre lemna Embetet, än tjena läror, åsigter och fordringar, stridande emot deras öfvertygelse. re : (Stockh. n. Dagl. Alleh.) — D — tii44Aee k