med det gamla ordspråket: akta dig att fastna på kroken. Aphorismer. Om man lärer menniskorna huru de skola tänka, och icke i all evighet. hvad de skola tänka, blir missförståndet hos dem förebyggdt; det är en slags invigning i mensklighetens mysterier. Gud skapade menniskan efter sitt belåte, säger Skriften; månne icke menniskan äfven skapar Gud efter sitt ? Vår verld lärer väl slutligen blifva så klyftig, att det då kommer att anses lika så löjligt, att tro en Gud, som nu för tiden att tro på Spöken. — Hvad: man måste förstå saken, om man vill disputera der öfver? Jag påstår tvertom, att för en dispute är nödvändigt, att åtminstone en af de disputerande icke förstår den sak hvarom man talar: i de så kallade lifliga disputerna, behöfver ingendera parten första saken : Nej; de böra icke en gang veta hvad de sjelfva säga. Boken hade den verkan, som vanligtvis goda böcker hafva: den gjorde de ensaldiga enfaldigare, de kloka klokare, och de öfriga tusende undergingo ingen förändring. De lagstiftare hafva mest lyckats att bilda varaktiga samhållen, hvilka förstått att vända folkets uppmärksamhet på sådana ämnen, som eldat deras mod att försvara den allmänna säkerheten. Ett tänkesätt, som blifvit helgadt af tiden och som grundar sig i den allmänna viljan, är varaktigare än någon lag; ty det föraldras langsammare. Om hvar och en Nation haunne att göra sig sjelfständig under sitt eget beskydd och någon likhet i politisk styrka mellan de flesta makter kunde väntås. så voro det att hoppas en mera allmänt rättvis styrelse, En inkräktare, som bemäktigar sig vidstråkta länder, och en statsman, som kränker sitt eget lands lagar. kunna sällan äga det hopp. att någon kan träda i deras ställe för att sammanhalla deras inkräktningar, eller betjena sig af deras usurperade makt. Om ett vridet hufvud företager sig galenskaper, är det derföre en följd. att ett Collegium af tolf sådane personer äfven skulle företaga sig dylika? För ingen del: jag år fast mer örvertygad. att tolf förvridan hafvuden kunde besluta nägot, som såge ut, som om det komme fran tolf kloka? och, i sjelfva verket. hvad år menniskan annat, än en liten stat, som blir beherrskad af galningar ?