AAHi3.. ——— — TONERNAS MYSTER. (efter Schubart.) C dur: dess karakter är oskuld, naivitet, barnjoller o. 8. v. A noll: From qvinlighet och vekhet i karakteren. F dur: Foglighet och lugn. D moll: Svårmodig känslighet, spleen Åe. Åe. B dur: Sorgfri kårlek, godt medvetande, bopp, längtan efter en bättre verld. G moll: Missnöje, obehag, harm öfver em misslyckad plan, oro, med ett ord : groll och olust ligga i denna ton. Es dur: Kärlekens, andaktens och bönens ton; med sina trenne B uttrycker han den heliga triaden. C moll: Kårleksförklaring och tillika klagan öfver en hopplös eller bedragen kärlek. Hvarje den kärleksdruckne själens längtan, tränad , suckan och trängtan andas i denna ton. As dur: En likringningston: död, graf. förmultnelse, dom och evighet ; ligga inom dess omfång: F moll: Djupt svårmod, klagan af sorg, suckar blandade med jemmer, oemotståndlig längtan efter döden. Des dur: En obestämd, vacklande ton, till hälften sorglig och till hälften glad. Le kan den icke, men småle försöker den dock att göra; gråta kan den icke heller, men den bjuder åtminstone till att lipa. Man kan derföre högst sällan komponera något känslofullt eller karakteriskt i denna tonart. B moll: En Besynnerling, merändels klädd i den svarta nattens mantel. Nästan ständigt är han vresig och endast högst sällan antar han ett blidare lynne. Knot emot Gud och verlden; missnöje med sig sjelf och allt; förberedelse till sjelfmord — ljuda ur denna ton. Ges dur: Triumph öfver mödorna; fritt hemtande af andan på öfverklåttrade höjder 3; efterklang ur en själ, som haft en svår kamp att bestå och dock gätt som segrare ur striden -— ligga i alla Applikaturer af deuna tor. Es moll: Känslor af fruktan, af det mest trängande själsbehof, af det djupaste svårmod, den dystraste sinnesförfattning och den mest hopplösa förtviflan — ligga inom omfåuget af denna ton. Hvarje ångest, hvarje det bäfvande hjertats innersta rörelse andas ur den gräsliga Es moll. Om underjordens andar kunde tala, så skulle de ungefär i denna ton meddela hvarandra hvad de ville säga. H dur: Starkt markerad, vilda lidelsers hårold, en sammansättning af de mest skärande tonfärger; ; svartsjuka, afund, vrede, ilska, raseri, förtviflan; med få ord: hvarje mennisko-hjertats stormande utbrott ligger inom denna tomas område. . Cis moll: Tandagnisslan; ett kiftande, nästan till qväfning sammanpressadt hjertas ångestsuck; jemmerklagan; dödsrossling; plågsam kamp — kort sagdt: allt, hvad som uttrycker mödor, plågor och besvärligheter, andas ur denna ton. E dur: Högljudd glädje, leende fröjd, och dock icke fullt tillfredsställda önskningar uttryckas i E dur. Cis moll: Anger, förenad med klagan, förtroligt samtal med Gud, sina vånner och den man valt till följeslagarinna genom lifvet ; suckan öfver bedragen vänskap eller obesvarad kärlek — ligga inom dess område. A dur: Uttrycken af denna ton äro: oskyldig kärleksförklaring, förnöjsamhet med sin ställning: hopp om återseende vid inträffad skiljsmässa från den Ålskade; ungdomlig munterhet, och förtröstan på Gud. Fis moll: En mörka bister ton; han rycker och sliter i lidelsen, likt en arg hund i ett öfverplagg, som blifvit föremål för utbrottet af Hans ilska. Hat och missnöje äro grundljuden i hans tonspråk. Ständigt andas han missbelåtenhet ; derför trängtar han äfven alltid efter det lugn, som innehålles i Å dur eller den triumferande salighet, som ligger inom omfånget af D dur. D dur: Segrens, glädjens, lofsångens och härskriets ton. Derför sätter man äfven de fleste symfonier, marscher, högtidsånger och himmelshögt-jublande chörer i denna tonart. H moll: Denna ton uttrycker tålamod. ett lugnt afbidande af sitt öde och en stilla undergifvenhet för en högre skickelse. Derföre är äfven dess klagan så rörande ljuf, utan att någonsin utbryta i ett förolämpande knot eller en öronplågande jemmer. Applikaturen af denna ton är nästan för alla instrumenter temmeligen svår; af detta skäl träffar man äfven så sällan några stycken som uteslutande äro satte i denna tonart. G dur: Allt landtligt, idylloch eklog-mässigt, hvarje lugnad sinnesrörelse, hvarje hjertlig tacksamhetsbetygelse för upprigtig vänskap eller EKkärlek: korteligen : hvarje blid och saåktmodig hjertats rörelse låter för