— — — GÖTHEBORG, d. 26 Okt. Engelska tidningen The Courier, för den 11 October, upptager från Staffordshire Advertiser berättelsen om, att en ung. gentilt klädd man, till utseende utländning. om 24 å 25 års ålder, resande som passagerare på en postvagn från London till Manchester, d. S:de d:s skjutit sig på en af stationerne derimellan. Han medförde 500 å 600 Sterl. i Lädorer, Doubloner och (foreign notes) utländska sedlar, äfven några adlresskort af olika personer och ett bref på portugisiska språket. Desse omständigheter ge anledning misstänka att samme person varit den, som begick den djertva stölden i Köpenhamn: och känner man genom bref derifran, att atgärder der blifvit vidtagne för att få förhållandet utredt. Enligt vårt i Måndagsnumret gifna löfte, hafra vi nu äran meddela en öfrersättning af det tal, hrarmed H. E. Riksstäthallaren, Herr Grefve IFedet Jarlsberg, å H. M. Konungens vägnar, Thorsdagen den 20 innevarande Oetober öppnade Norriges Rikes 4:de urtima Storthing: Gode Herrar och Norrske Mån! Efter att hafva varit församladt öfver 5 månader, blef det S:de lagtima Storthinget. i kraft af grundlagens 89 S, upplöst. I öfverensstämmelse med Grundlagens 69 S, som berättigar Konungen, att, utom den vanliga tiden, sammankalla Storthinget, samt med hänseende på (Henhold til) 70 är det närvarande urtima Storthinget sammankalladt. De lagförslag, som jag å nyo vill låta förelägga Eder, äro af särdeles vigt för Riket. Vära finansers blomstrande tillstånd skall sätta Er i stånd att med lätthet ordna stats-utgifterne. Ofverskottet af stats-inkomsterne är, oaktadt skatternes nedsättande till hälften, betydligt. En öfversigt af Rikets tillständ skall å nyo blifva Eder föredragen. Lagförslagen, rörande Communernes angelägenheter och handtverksrörelsen, kräfva Eder uppmärksamhet. De noggrannaste öfrerväganden. understödde af lokalkännedom, böra leda Eder vid de beslut, hvilka J ämnen understålla min sanktion. Då jag antog grundlagen af 1815. insåg jag vål dess ofullkomligheter. men jag fann tillika att denna öfverenskommelse mellan Konungen af Sverige och det Svenska folket å ena sidan, samt Konungen at Norrige och det Norrska Folket å andra sidan, gaf Norriges oafhängighet en laglig, politisk tillvaro. Efter att det Norrska Folket ända till Fraktaten i Kiel hade varit underkastadt en föråldrad lag, som icke alls föreskref någon kormtroll. har den nya Statsstyrelsen räckt den till ett nytt Hf, som dock icke skalt kanna ega bestand. så vida icke National-Representationen lifligt erkänner den bjadande nödvändigheten att följa grundlagens föreskrifter. utan ensidigt vill tolka dess enskilta paragrafer, hvilka med oinskränkt förtroende och oförbehällsamhet blifvit antagne af begge Folkens representanter: Riksakten, som bestämmer de konstitutionella förhållandena mellan begge Rikena, är. hvad Sverige beträffar, det mest öfvertygande bevis härpa. Det i arf gångna nationalhatet öfverlemnades ät en evig glömska och en framtid af trofast vänskap gjöt sin glans kring Skandinaviens himmel. Jag anropar Försynen om, att denna himmel aldrig måtte förmörkas, ntan stådse förblifva molnfri och beglänst af enighetens och den broderliga kärlekens stralar. Gernamina Herrar, vill jag blifra öfvertygad om att edra önskningar i detta afseende öfverensstämma med mina. Jag bönfaller det Högsta Läsendet, som grundlägger och omstörtar Riken, att vålsigna edra förhandlingar. och förblifrer Eder, Gode Herrar och Norrske Män. alla i allmänhet och en hvar i synnerhet, med alk Kunglig ynnest och nåd välbevagen. Derefter lät Riksstathallaren, genom Stats-Rådet Krog appläsa en jemförande öfversigt af Rikets tillstand från dess förening med Sverige till nårvarande tid. samt förklarade derpå Norriges Rikes 4:de nrtima Storthing konstitutionsenligt öppnadt hvilket besvarades af samtlige Storthingsledamöterne och de öfrige Åhörarne med ett: ÅGudl bevare Konungen, PFäderneslandet och Brödrariket ! Derefter lemnade Stathallaren och dess svit Storthingssalen. Kort derpå afsändes en deputation från Storthinget för att betyga H. E. och den Kongl. Norrska Regeringens samtlige medlemmar Storthingets högaktning. Depntationens anförare, Assessor Holst, I berättade vid sin återkomst att depntationen utfört sitt den antörtrodda värf, och att II. E. Itiksståthallaren, a så väl egna som de öfrige Regeringsledamöternes vägnar, betygade Storthinget sin upprigtiga erkänsla tär den utmärkta uppmärksamhet, hvarmed Storthinget hedvsat honom och hancolleger. T o12iMmn