och Drängar som nu mera endast gå till Skåne på Trösk-Ärbete och icke tili andra Orter, mäste ställa Borgen för återkomsten till Länet, är så mycket nödvändigare särdeles: i senare Åren i afseende å dein som ej fullgjort Beväringsskylldigheten, då Skaåne är en Gräns Province 5), hvarifrån obehörig öfvergang till GrannRiket lätteligen kunde värkställas. Insändarens anförande om den Landshötdingliga Cassan, röjer oförlåtlig okunnighet om Pass-Medlens användande, enär de samma ensamt tillfalla Lands Secreteraren. i Det synes påtagligen att hufvudsakligaste syftemålet med Artiklen vas rit, att, under Anonymitetens slöja, genom en insidieus framstätlning. kasta skugga å Konungens Befallningshafvandes, medelst ofvanberörde Kunngörelse, vidtagne åtgärd. Detta förtarande, altid oådelt och föraktligt. kan icke annat än ogillas af en upplyst och vältänkande Allmänhet — Det vore önskeligt att en hvar. som i Allmänna Tidningar framställer Embets Verkens atgärder ; vore ledd af Nit för det samma och rätta, samt förthy förskaffade sig känredom i ämnet 6). Allmänheten blefve då ej vilseförd och I Verken undgingo ohemula beskyllningar i och för deras tillgöranden. — nagifvet; men huru skulle väl ett sådant förfarande hafva kunnat stå tillsamman med den af Honom besvurna 16 Regeringsformen, der det heter, att Konungen bör rätt och sanning styrka, vrångvisa och orätt hindra och förbjuda? Eller månne det väl hade varit med denna 8 ötverensstämmande, att bevilja en del af undersåtarne en fördel. som förnekades et annan? Hade väl det varit att befordra rätt? Vi åtminstone kunna icke ötvertyga oss deromi 12— 5) Samma förfarande skulle då iakttagas i de öfriga af Rikets gränsprovinser, t. ex. i Dalarne, Wermland och Bohus län. Detta lärer dock ingalunda vara förhållandet. En sådan prineip, utsträckt till Hela Riket, skulle blifva ett af de förhatligaste proliibitivsystemer, man ännu lyckats upptänka; skulle gifva anledning till ex mängd mot detsamma skeende lagbrott, deraf följande processer; böter, utpantningar och andra olyckor; gagna till intet och följakteligen lända sin uppfinnare till föga heder; men så mycket större förargelse. . E 6) Hade icke Redaktionen, långt för detta, gjort sig den af Insändaren hår uttalade önskan fil ex moralisk lag ; så skulle den, utan ätt behöft frukta blifva dragen fill det juridiska ansvar, 8 mom, af3 5 Tryckfrihetsförordningen bestämmrer, fedan i sin tidning hafva lemnat plats åt tvenne mot KonBef:ahde i Halland gjorda anmärkningar af alfvarsammare natur; men emedan de nu icke äro stödde på sådane facta, som Redaktionen i och för dylika artiklars offentliggörande ovilkorligen fordrar, ligga de ännu gömde, utan att derföre vara glömde