Tia Schmuckert, uti den stora arian i tredje aeten, var vildare både i sin sång och sitt spel än som behöfs för att likvål med all zerfordelig kraft och passion återgifva den caracter, som der afmålas; och vi äro öfvertygade att med den klangfulla, rena och tillika fylliga röst som Herr Schmuckert äger, han ingalunda behöft e ansträngningar hvaråt ban umnn öfverlemnade sig och hvilka för honom jjelf inSkråänkte röstens tillgångar eller åtminstone mycket försvårade deras begagnande. Näst Fra Diavolo innehar Värdshusvärdens dotter Zerlina det betydligaste partiet, och detta utfördes af Fru Rath, hvars sång och spel I förradde både en lycklig natur och god öfning, sä, att hon verkligen förtjenar namnet af en god Sångerska. Herr Rath, som spelte Löjtnantens role, ägde för aftonen icke i lika mohn som II:r Schmuckert fördelen af en fullkomligt ren intonation, men utförde i öfrigt sitt parti med en preAsion och en säkerhet som förrådde att Herr Rath äger god musicalisk kännedotn. Herr Schmitt, såsom Värdshusvärden , ådagalade i sitt spel att I hav är i ordets egentliga bemärkelse en skicklig actör, likasom hans säng rittnade om en ren, fast ej serdeles djup eller stark basröst. samt derom ätt Herr Schmitt med omsorg instuderar de partier han utförer. Herr f Wilke utförde Lordens role med sanning och utan öfverdriftoch Mamsell Saal såsom Pelmella var uti sitt spel oklanderlig, hvaremot hennes sång, nu som vanligt, (hon har åtskilliga gånger förut under Sommaren hår låtit höra sig) endast gaf aniedning att beklaga det Mamsell Saal nägonsin egnat sig åt sången: eller rättare att den; under hvars ledning hon velat bilda sig till Sängerska, lärt heune att tjuta i stället för att sjunga fram tonen. ij i . Den som sett Fra Diavolo uppförd på Kongl. Theatern i Stockholm, och nu såg den hår, måste medgifva att den hår uppförde icke förlorar vid jemförelsen, hvad angår Theaterpersonalen; med undantag likväl af Mamsell Sanl; men hvad som deremot så mycket mer förlorar vid jemförelsen är Capellet, hvilket man icke eller kan begära kär sådant som i Stockholm ; dock genomgick äfven Orchestern sin sak bättre än man väntat : och ti äro öfvertygade att all skälig anledning till klagan i detta fall skulle upphöra, om behöslige repetitioner, åtminstone 2 å 3, fingo äga rum. I Söndags gafs Don Juan. Utrymmet nekar oss att i dag ingå i någon utförligare recension, hvartill vi framdeles hoppas få tillfälle: dock kunna vi icke tillbakahålla vär förundran deröfrer att Don Juans parti blifvit öfverlemnadt åt en sujett, så otjenlig till rolen som Herr Sturmer. hvilken i sitt spel liknade minst af allt eu verklig Don Juan, och hvad sängen angick icke nppfyllde ens de mäst billiga pretentioner: och vi klandra så mycket mer denna rolefördelaing, som Herr Schmuckerts både säng och spel i Fra Diavolo gaf en säker förhoppning att uti honom finna en god Don Juan, samt; efter hvad vi hört sågas, Herr Schmuckert icke varit obenägen att ötvertaga partiet, så mycket mindre, som Don Juans parti skall vara ett bland dem Herr Schmuckert mäst öfvat och häldst utförer. Vi skulle således råda Herr Heusser att hälanefter bättre och med mera tillfredsställelse för Publiquen använda de tillgångar på Sujetter han äger, så vida han år molm om att se representationerne hugnade med lika fullt hus sem Herr Heusser hittils haft. PO — VLt——