Article Image
Helige Spartacus, bed för oss! Måtte flere sådane menniskaförståändets monitörer, flere sådane despotismens tuktomästare uppträda! Ädlare. den närvarande tiden mera värdiga handlingar från deras sida skulle föra till ett skönare mål, en lyckligare utgang och välkignelserikare följder. Om menniskorna blifvit skapade utan passioner. så vore visserligen myeket On di borta; men utan tvifvel äfven mycket, som nu ser ut att vara Godt. ; Pa ena stället beherrskar man jernet med guld, på ett annat åter guldet med jern; af dessa båda välden är väl utan tvifvel jernväldet det varaktigaste. Det bästa korrektiv emot passionerne är utan tvifvel en fullständig och noga kännedom af deras följder. Oftast måste man, äfven mot sin vilja, förskaffa sig denna kännedom af Erfarenheten, och då blir den alltid dyrköpt. Om Furstarne vore Adelsmån. så mäste de. för förnuftets skull. vara furstar. Å Aesckylus kämpade vid Marathon, Sophokles dansade, såsom gosse, i choren kring det Persiska bytet, då frihetsfesten i Salamis firades. och Euripides blef född på samma dag som den beryktade sjödrabbning, hvilken gaf anledning till denna fest, blef vunnen af Hellenerne. Verldshistorien har inga flere sådane dagar att uppvisa. Då bildade icke skalderne tiden, utan tiden skalderne. Att, som ordspråket lyder, en narr gör tio andra narrar, är redan illa nog: men ånnu värre är det, att en skurk gör tio andra skurkar. Det är endast förnuftet förbehållet att göra högst få proselyter. Skurkarne tillhöra galgen; galningarne Danviken; narrarne låter man löpa, och de Förnuftige? — äro nöjde, endast man låter dem vara sådane som de äro, Den, som ingen ting fruktar, kan lätt blifva en bof; men den, som fruktar förmycket. blir med all säkerhet en slaf. Tidsfördrif är spetshufvudenas uppfinning för platthufvudena. Hvarmed skole vi fördrifva tiden ?4 frågar ofta den ena narren den andra. flvarifrån skole vi taga tid till allt detta? spörjer den Vise. Etymologien är det bästa studium att blifva qvitt så vål det heliga som det profana bedrägeriets hjernspöken. Förut frågade man: hvem år den och den personen : nu frågar man: hvad är den och den personens far? ,

28 september 1836, sida 3

Thumbnail