Den vigtigaste nyhet från Spanien, dagens utrikespost medför, är underrätteken. att tryckträngslagarne i detta rike blifvit upphäfde och ett nytt tryckfrihetsdekrei utlärdadt. Detta grundar sig på det, som den 22 Oet. 1820 underskrefs af dåvarande Cortes. och i stöd af hvilket det står hvar och en Spanior fritt, att, utan några af den offentliga Makten i förväg lagda hinåer, i tryck uttala sin mening och framställa sina åsigter. Undantagne från åenna allmänna regel äro endast de skrifter, som angå den FL Skrift eller Catholska Kyrkans dogmer. — För att gifva den blifrande Cortessammankomsten mera kraft och oafhängighet. har man nedsatt valen af deputerade från en på hvar 70.000:de till en på hvar 50.000:de person , eller, med andra ord: i stället för att en Cortesledamot vid de förra sammankomsterne representerade 70.000 personer, representerar han till den blifvande endast 50.000, hvarigenom antalet af Cortes betydligen ökas. Sammanträdet sker i October ech erhåller namn af en constituerande Nationalförsamling. Constitutionsproklamationsdekretet är dateragt den 22 Aug. I sednare hälften af detsamma yttrar sig Drottningen med enthnsiam öfver constitutionen, ötser de historiska minnen som dermed äro förknippade, samt öfver det lugn och den endrägt, antagandet af densamma skall skånka Spanien. Nationens styrka? — heter det mot slutet — består i dess endrägt. och af denna enärkgt är min styrka sasom Recentinna helt och hållet beroende. Undertekfadt: Maria Christina i stålet för det sordna: Jag DrottningenRegentinnan. Cartistarne ta öfverallt gifra vika för de Constitutionalle. och aldrig har D. Carlos sak statt sämre ån nn. Förut kämpade han enda-t mot troppar. byilka mätte uppsyllandet af sina pligter som krigare efter den puuktliga utbetalningen af sin sold; nu deremot kämpar han mot Nationalandan. och den har ännu ingen lyckats att för alltid I Aresegra. Den liknar palmträdet, som blir starkare genom det motständ, or: I I I l I vid uppvexandet röner: liknar eken. hvars rötter skjuta djupare ned i stormarne. — midningarne från Paris gifva vid handen att Ministeren icke ännu hunnit blifva reorganiserad. De berätta ätren att den i Paris varande Spanska Ambassadan vägrat att besrärja 1812 års constitution. Samma steg lärer den Cerstädes residerande Spanska Consuln och flere andra Spaniorer hafva tagit; AN targ I — un hvars infivta gzene ide vet man el. Emedlertid har H:r alava genom en kurir derow underråät at : i sin Regering.