Götheborg, d. 31 Aug. Vi skulle högeligen önska, att utrymmet i dag tilläte oss gifva en utförligare öfversigt af de sista tilldragelserne i Spanien; men då nu likväl detta icke låter sig göra. utan på andra, för inrikes communicationen vigtigare. underrättelsers bekostnad, så nödgas vi. att, hvad de utlån dska betråffar, inskränka oss till den största möjliga korthet. Underrättelserne från ofvannämnde Rike gå ej längre än till den 15 Angusti. Enligt dessa har det bekräftat sig att Drottningen-Regentinnan antagit och låtit proclamera constitutionen af 1812; men endast titl dess Cortes ånyo hinna sammanträda; desse skola afgöra. hvad som i institutionsväg kan blifva af största nytta för den af borgerliga oroligheter så länge lidande nationen. Med I sturitz och hans trogne understödjares, Quesadas, herravälde är det, oaktadt alla deras och deras anhängares förenade bemödanden, slut: H:r Calatrava bar blifvit utnämnd till President i Minister-conseljen; II:r Ferrer till Finans-minister och H:r Gil de la Cadra till Minister för inrikes ärenderna. Gen. Soane har, i Quesadas ställe, blifvit utnämnd till Generalkkapten i Madrid och Gen. Rodil har, tillika med commandot ofver de Kongl. Garderne, erhållit General-inspectionen öfver Milisen. Det decret, i stöd hvaraf Madrid förklarades i belägringstillstånd. år upphäfdt och Nationalgardet i sistnämnde stad, hvilket, i följd af en från Quesada utfärdad befallning, blifvit upplöst, har å nyo organiserat sig. För hela denna förändring har man att tacka beslutsamheten hos de Regementen, hvilka nödgade Drottningen, att, på sätt som skedde, undertekna constitutionsproclamationsdecretet. Tsturitz och hans parti hade ånnu den 12 de mest lofvande förhoppningar att kanna bibehälla sig på sina platser: af Nationalgardet hade, på Quesadas uppfordring, 2700 aflemnat sina gevär; pöbeln hade gömt undan sina knölpåkar, inga folkskockningar syntes mera till på gatorna; af 100 bekantgjorda val tillskref sig det ministeriela partiet två tredjedelar; af 52 till Hufvudstaden ankomna Procuradorer ansägos 38 såsom anhängare af Isturitzska ministeren, och Floftidningen tillkännagaf öppet ett ofördröjligt inryckande af 8,000 fransmän, under Öfverstarne Lebeau. Conrad och Josse, på Spanska området. Man kan väl då föreställa sig med hvilka känslor ISturitz och hans compagnoner emottogo underrättelsen om de nattliga tilldragelserne i S:t I ldefonso. Det var att lida ett politiskt skeppsbrott i sjelfva hamnen, och sådane äro just de mest smärtande och de kännharaste, emedan deras följder aldrig kunnat förut beräknas. Oafhängigt af tilldragelserne i Hufvudstaden och S:t Fldefonso kar constitutionen blifvit proclamerad i Santander, Tasalla, Lumbier. Valencia, M urcia, Cartagena, Lorca, Alicante och sjelfva — S:t Sebastinnm I Catalonien är det endast Minas personlighet, som hittills tillnakahällit utbrottet af densamma. I Saragossa har en altrarevolutionär complott blifvit upptäckt. Underrättelserne om G omez miotsäga hvarandra. Om en Fransysk intervention nämnes icke något tillförlitligt. Me ÅSåger yttrar sig rörande denna fråga: Det gafs en tid. då en interrention från vår sida hade varit bäde möjlig och ändamålsenlig, emedan blotta asynen af den trefärgadde fanan inom Spanska gränsen hade kunnat välva Carlismen i sin linda. Då ville Conseljen intervenera; men en öfver densamma upphöjd Vilia ville det icke — och hvarföre? Emedan det absolntistiskt sinnade Enropa förbjöd det. Nu har sakens utseende förändat Sig : Sannolikt komma vi nu att intervenera, emedan det absolutiskt sinnatilser. från befaller. det. Antingen krig på andra sidan Pyreneerna eller ho: i andra sidan Rhenströmmen. Denna Intervention gäller icke Spaniens väl. utan undertryckandet af Constitutionen. denna nagel i ögat på Europas alla apsolutistiskt sinnad i i inci f int1Stiskt sinnade Regeringar, med hv ; — ligen kan bestå o. 8. vy. a 3. principer der dwå A —c;— —