Article Image
Sk. Corresp. kunnat finna, sjelft tyckes vara ingen ting mindre ån äårligtVär förmenta oärlighet skall bestå deri, att vi, i våra anmärkningar, till den värde Recensentens behjertande hemställt, huruvida det var med Svensk gästvänlighet öfverensstämmande, att, på ett öppet, till allmänheten ställdt rekommendationsbref. som man, oombedd, gifver en fremling, öfverst sätta det tvetydiga ordet medelmåtta. Nu säger Sig Recensenten icke hafva velat stämpla Blicher, utan tiden med detta ord. Vi beklaga då, att Recensenten valt ett så tvetydigt sätt att uttrycka sig, att man icke vet antingen man skall hänföra tillämpningen till tiden eller personen. Orsaken, hvarföre icke allenast vi, utan flere med oss, antogo det sista, var den, att Recensenten, straxt efter jemförelsen mellan de beslägtade språkens vinbördes dyrd-, framställer Blichers Dikter såsom varande sa underlägsna H:r Tegnörs i allt, hvad på Skalden ankommer, hvilket omdöme vi togo såsom paralellt med det ofvananförda om medelmåtta, och hänförde dem således begge till personen. Vi I vilja emedlertid ant ga, att vi derutinuaun hafva irrat oss; det återstår i alla fall frågor, hvilka för Recensenten kunna blifva svåra nog a ärligt besvara. Så t. ex. kunde man fråga: hvarföre just Recensenten valt Te gun Ers thaldeförmäga till den mättstock, efter hvilken Blichers i skulle bedömas? Var det derföre, att ingen annan Svensk Skald fanns, I som kunde uthärda jemförelsen med Blicher, Så var det ett det mest deremot för att nos djupt kunna nedsätta Blichers värde såsom Skald; så. har hvarken Blicher eller Allmänheten skäl att tacka för Uriabrefvet, der ormen låg do!d under rosenhåckar och pingstlilj or — Rec:s ; I! utsökta smicker, vi i sednare tid hafva hast exempel på, och var det latebat anguis sub herba ). Vidare, då man antager, att det är tiden, icke B., som Rec. ståmplar för medelmåtta-, skulle man kunna fråga, huru Recensenten på samma gång kan kalla våra tider: tider af fred: o: fredliga tider, så vida han ej tillika antager, att de länder, der krig, eller andra politiska oroligheter nu herrska, äro utom tiden? Man skulle äfren till Recensentens behjertande kunna hemställa det spörsmål: hvarföre han i den fragmentariska ötversättning af Blichers jeem v e e ; hvilken han publicerat , icke ärligt återgifvit de i originalet förekommande. tankar och ö meningar, utan ofta helt och hållet vanställt dem? Väl har Recensenten ( till sin öfversättning öfverflyttat nästan lika så många Danismerts, som sjelfva originalet äger; men deri kunna vi icke förmoda att någon förtjenst ligger, och det så mycket mindre som Recensenten sjelf sagt sig veta, det många hafva en viss ovilja för dylika språkegenheter. Då nu emedlertid Recensenten lätteligen å nyo kunde tillvita oss en oärlighett, ) om vi icke bevisade, hvad vi nu yttrat; så skola vi gifva både Allmänheten och honom sjelf tillfälle att dömma, huruvida vi i våra påstäenden hafra rätt eller orätt. Vi vilja likväl nu strängt skilja mellan egentliga fel och Danismer i öfversåttningen. H—t— ra Fel: ( Skockas i stället för: höja sig — Blinkand e i st. f.: GlänF sande — Vänligt i st. s.: Villigt — backarne i st. f.: kullarne —hemskai st. f.: dafra — Blekat i st. f.: Oralmiga — Utaff ist f.: Utur — högat i st. f.: branta — Spöklikes i st. f.: Förfärliga — Rystande i st. f.: Sasande — Susar kring diken i st. s.: brusar mot dammarne — Slingrande i st. f:: I Råmonde — Språckliga blomsterflor: i st, f.: Brokiga eller g skiftande) hlomstenfält, (-slätt eller -ång) — sumpen i st. f.: morasen. låglandet — Tjuren lägger sig i st. f.: Tjädern hukar såjg A AH ällbebyggare i st. f.: Hallingen (d. v. s. en innevånare i IIalö lingedalen i Norrige) — Strän gars Spel i st. f.: strängaspel. Danismer: USmilar? och smilandet i st. s: omåler och småleende — -kl yfter ) I i st fir klyftor — 8 prid dig o! sprid digt i st. f.: Skingra dig, skingra dig — Skogklåddes i st. f.: skogbeklädde —F ödselland och födelsetlan dt i st. f.: fosterland eller fädernesland — varst i 9 st. f.: vore — Islågdat i st. f.: Isbelagdla — Snötäckta i st. f.: snöhetäcka. i uj PViraläue 42 sak Ti 1

24 augusti 1836, sida 2

Thumbnail