J.niniiiniiiii A EE NERE EEE ERE REAR EEE 88 (Insändt. Änw någre ord till den Svenske DOmkyrkomätaren. Sedan In-ändaren i N:o 86 af G:borgs Dagblad försökt att styrka sina dels skefva dels o:ibtiga uppgifter om våra Dombyrkor med åberopande af Busset och Palmblads yttrandeln. så värsdler han sig nu till W. v. Schuberts kkeise durch Schweden. Att försvara en dälig sak är ingenting ovanligt; men att inför en hel allmänhet vilja od lösa yttranden al föga sakkunnige persone kullkasta påtagliga sanningar. är deremot lika ovanligt som obetänkanem Utan att bestrida nämde försattares litterära förtjenster i andra hänseenden, så lär ingen utom Insändaren ansett dem för ofelbare konstdomare öfver me deltidens kyrkobyggnader, åtmiustone ha de icke i de åberopade skrifterna ådagalagt dylika insigter. Hvad särskilt vidkommer W. v. Schubert. måste vi öppet förklara, att ehnru han anser Lunds Domkyrka, jemte Domkyrkor ne i Upsala och Linköping, höra till Sveriges största och vackraste kyrkor i; så fulltygar dock hans yttrande, att Upsala Domkyrka är af rent Göthiskt byggnadssätt och att Lunda Domkyrkas bvalf med 21 bågar hvilar på 18 på larc, att han icke gjort sig i allmänhet reda för medeltidens konst, änm mindre förmått uppfatta den grundidg, som uppenbarar sig i den sistnämda Kathedralen. Vi skulle nårmare frarmställa skålen för detta vårt påstaende om vi hade att göra med en man, som kunde eller ville mottaga vetenskap liga grunder. Att han härtill saknar förmåga visar hans uppsats mer ån ti . räckligt. och att han härtill brister i vilja, röjer hans insidiösa försök att bortblanda stridsfrågan. Det handlar nu nemligen icke mera om Sveri Domkyrkor i allmänhet och Götheborgs i synnerhet, utan unfvudsakligen om nedsättande af Lunds Domkyrka i allmänna omdömet, säsom den der skaily enligt hans naiva yttrande, göra ett visst uppseende i en liten och ful hälkestad. Icke nöjd härmed bröstar han sig än wed Ssvassandle epitheter och slår än omkring sig, lik en förbittrad marketenterskamed pösmunkar och knackvorst?. Den som anger sin förmenta storhet förnårmas, griper ej sål till personligheter, men bögst sällan lärer vagon så förgrymma sig, att bar angriper hela samhällen i sitt publicistiska berserksraseri. Om mannen kus nat litet lugna sig innan han gjorde sitt sednare utfall, hade han besinna att han föga bjelpte sin svaga sak dermed att han sökte offentligen nedsmu sa Lunds Universitet. hvilket säkerligen icke undermineras genom dylik antali af illska och förbittring. och som icke behöfver värt rättfärdigan emot en slik angripare. Om vi visserligen icke gilla några oerfarne yvnglin gars infall att upphränna ett tidningsblad och ännu mindre deras opinic yttringar rörande St tsangelägenheter. så gilla vi ej eler den inför de maktgande knäböjaude servilismen, hvilken endast alstras och näres af b gär känna trampa mera redliga fast mindre gynnade medborgare under fötterna Insändaren tyckes anse sig vara en mäåktig väktare på Sions murar, d Äan i an så förnäm ten kallar den. som vägat bestrida hans skrytsamitya Niotial öfver GthHÖbrgs Domkyrka, för sin kyrkoaven. Man skall i sanain