Vid Kämners-Råtten asdömdes sisflidne gårdag det förut omnämnd? åtalet mot häktade lHandelsbokhallaren Lidbäck. Utslaget innefattade en fullständig recite om allt hvad i Målet förekommit; men dess vidlyftighet tillåter oss icke att nn in extenso meddela det åt våre låsare. Vi tro oss likväl gå en allmän önskan till mötes, då vi meddela sjelfva resultatet af den afkunnade Domen. Lidbäck ansågs skyldig att med vetskap om C. Lidbäcks Enka Co. obestånd hafva af åtskillige Målsägare svekliga tillnarrat sig penningar och varor, och att hafva utan fond eller avise dragit och försålt åtskillige växlar, af hvilka en med diktadt namn, och således i fullt medvetande deraf att de ej skulle betalas; för hvilket sitt svekfulla förfarande Lidbäck, med anledning af 18 Cap. 3 och 4 88 Hand.Balken, jemförd med 3 Cap. 42 och 43 85 i Concourslagen af den 12 Mais 1830, förklarades saker till det i sistnämnde Lagrum stadgade straff (detta Lagrum stadgar såsom straff 2 timmars halsjern, med fästningsarbete till högst 5 år), dervid fästningsarbetet skall beråknas till 3 år; hvarjemte Lidbäck, ej allenast för sitt skrifsätt mot en del Målsäg. och deras Ombud, v. Häradshöfd. Göök, fälldes jemlikt 14 Cap. 7 5 Rättegångsbalken att böta 6 R:dr 32 sk. B:eco, utan ock dömdes att ersätta åtskillige Malsäågare de belopp han af dem sig tillegnat; dock som Lidbäck var hos Råyådhus-Rätten tilltalad för andre brott ån dem som varit föremål för RKämners-Råttens handlåggning, öfverlemnades åt den Domstol der Lidbåck sist kom att lagföras, att i ena bot bestämma det straff som Lidbäck för alla sina brott kom att undergå. Efter Utslagets afkunnande sade sig Lidbäck förmoda att åtminstone någon af Rättens Ledamöter kåude det Kongl. Bref af år 1794, som bestämdt törbjöde tillämpning af Concourslagen för andre än Gäldenärer, ansåg han således otvilvelaktigt att omröstning uti Kämners-Råtten ägt rum, och äskade derföre Omröstnivgsprotocollets uppläsande. Efter hållen öfverläggning förklarade sig Kämners-Rätten ej bifalla uppläsande af Omröstningsprotocollet, utan ägde Li Lidbåck utfå afskrift af samma Protocoll. Till undanrödjande af tvetydighet och för att bringa stadgandet om Ickehallstämpling af inhemskt Bomullsgarn i öfverensstämmelse med hvad Braket varit allt sedan de första mekaniska Bomullsspinnerier i landet anlades, bar Kongl KommersKollegium på härvarande Fabriks-Disponenters anhållan, utfärdat följande: Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce Collegii Utslag, uppå den af J. Barclay, Joh. Gab. Grönvall, G. F. Hennig, J. W. Busch. Paul Melin Son och James Sinclair, i egenskap af Disponenter utaf och delägare uti mechaniska bomulls-spinnerierne vid Kullen, Sjuntorp, Rosendal, Mariedal, Nääs och Anderstorp, skriftligen gjorde ansökning, att, som hallstämpling af bomullsgarn icke kunde anses medföra någon nytta för det -allmänna, ån mindre lända Svenska fabrikerne till ringaste båtnad, men deremot snarare skulle tillskynda sabrikanterne besvär, tidsutdrägt och en betungande afgift samt mycket försvåra handeln med i Sverige färgadt Engelskt, så väl som Svenskt bomullsgarn, Kongl. Collegium måtte meddela den förklaring, att Svenskt, åfvensom Engelskt Bomulssgarn, det förstnämnde så väl ofärgadt som färgadt, och det sistnämnde, så vida det blifvit i Riket färgadt och med Färgeri-Idkarens stämpel försedt, icke må tillhöra de sabriksvaror, hvilka åro hallstämpling underkastade; Gifvet i Stockholm den 12 Juli 1836. Kongl. Collegium har förehaft detta mål; och som hallstämpling af här i Riket tillverkadt bomullsgarn, såsom endast medförande uppehall och olägenheter för Fabriksidkarne. utan att bereda tillförlitlig eontroll för det utifrån olosligen införde garnets åtskiljande från det med stämpel försedde inhemska, hittills i allmänhet icke ägt rum, samt Kongl. Maj:t. enligt Nädig Skrifvelse af den 22 November 1826, af enahanda orsaker jemväl i Nåder medgifvit upphörandet af den förut föreskrifne tullstämpling af inkommande utländskt bomulkgarn, finner Kongl. Collegium skäligt förklava, att Svenskt bomullsgarn, så väl färgadt som ofärgadt. samt utländskt I vullsgarn, som här i Riket undergått färgning och blifvit med Färgerile arens stämpel försedt, ieke böra anses vara hallstämpling underkastade. År och dag som förr skrifvet står. Hbpa Kongl. Maj:ts ah Rikets Commerce-Collegii vägnar: SKOGMAN. E U PRAÅAXDEL. Å