ÅAÅ. Öfversättningfrån Engelskane) vid genomläsandet af Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning för den lsste i nästlidne Maj månad, fästades min uppmärksamhet vid någre anmärkningar rörande Hummerfisket här på Kusten under Titel: Skrifvelse från Skärgården. Hade dessa anmärkningar varit grundade på sanna och verkliga förhållandet, skulle jag i följd deraf icke uppträda inför allmänheten 3 men då stridshansken blifvit redligen utkastad och jag personligen blifvit åsyftad, tvekar jag icke att upptaga den, och skall nu bevisa, att denne skrifvare ifrån Skärgården är en nedrig ljugare, en grof smäådare och en fiende till sitt Fädernesland. Skild från all underrättelse om den af Krono-Länsman Sonnenstein gjorda uppbringningen af, eller lagda beslaget på min Landsmans Fartyg, kan jag endast förmoda att lagen derigenom blifvit öfrerträdd, och att ett skadestånd derföre måste äga rum; men först mäste jag uppdaga huru sanfärdig denne skrifvare är: sedan ban utvecklat den stora och förunderliga idk. som fallit någre Engelske fiskköpare i hufvudet, att komma till Sverige för att köpa Hummer, framställer han, hvad jag tror han väl kände vara en nedrig osanning, neml.: att vi köpa Hammern för I R:dr 24 sk. Tjoget, ceh inom få dagar sälja den i England för 2 till 3 R:dr för hvarje Hummer, eller stycket. Huru stor skada år det att denne sise skrifrare icke sielf speculerar? Jag frågar: bar han någre contantr — har han nagon credit hos Fiskarne eller annorstädes — är hans caracter så väl känd i — Londen, att han kunde förskaffa sig ett Fartyg? men för att återkomma till saken, i stället för 1 R:är 24 sk. P Tjog är priset till Fiskrarne 2 R:dr 24 sk. med en viss portion Brännvin vid lefverantsen samt träd att binda klörna med jemte tillökning af en viss summa i provision, äfvensom aflöning till en man vid hvarje station efter I R:dr om dagen under hela saisonen, för att emottaga fisken. Hvad har således hans påstående att vi betala I R:dr 24 sk. V tjog att betyda? Hans uppgitt angaende försäljningen, tviflar jag icke att hundradetas menniskor i Srerige kånua, vara lika långt från sanningen. Dpernäst vidkommande havs caracter, så är jag icke ensam i mitt omdöme derom. — samtelige Tjenstemännen vid Kongl. Tullverket deltaga med mig i detsamma. Först framställer han att vi hafva ingatt vissa contracter i ändamat att tvinga Fiskrarne att fiska för oss, för hvilket lägre pris vi finna för godt att betala dem, på detta sätt försättande Fiskrarne uti ett slags stafreri-tilistånd, till fullkomligt utesntande af hvarje annan person från möjligheten att appköpa Hummer för Stockholms marknad. — Nu är likväl verkliga förhallandet sålunda: att jag tillfälligtvis var den förste uti hvars sinne den stora och förunderliga tanken uppkom, att komma till Sverige för att uppköpa Huwnmer för Londous marknad —, detta skedde i Augusti 1821; priset till Fiskrarne var då och den påföljande våren I R:dr 14 sk. P Tjog intill dess fisken minskades och priset steg till 2 R:dr P Tjog. — Ar 1839 bletro i England vissa Inrättningar öfverenskomme för att ändamälsenligare sköta vär affaire, lik. visst gjordes alldetes icke nägot försök, att nedsätta priset på Hummern, tvärtom offererade vi år 1834 frivilligt, till Fiskrarnes uppmuntran, att i I tala 2 R:ar 24 sk. Å Tjog, hviket pris fortfar intill närvarande tid. ) För förestående artikel, från Engelskan öfversatt af härvarande Translator Publicus, och genomdragen med dess sigill) fordrades redan före Midsommar en plats i Tiduingen Götha Runor; denna begäran bar nu blifvit hos Red. förhyad. och den anser sig, dä betalaing för dess införande erbjudits, icke skå ULen kunna afslaAa FUrreena ser sin tidning upptagen af et