Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1836, sida 1

Siecnves begross d. 22 Juni i Paris på Kyrkogården Peåre-Lachaise. Denne ryktbare Revolutionsman föddes 1748 i Frejus; han egnade sig åt det andeliga ståndet och blef 1784 General-Vicarie i Stiftet Chartres. Vid denna tid, och särdeles dä sammankallandet af Etats-Gentrauz blef allt sannolikare, utgaf han flere Politiska ströskrifter, bland hvilka isynnerhet den med titeln: Hvad är tredje Ståndet? — Altt! Hurudan har hittills dess betydenhet i politiskt hänseende varit? — Ingen! Hvad vill det? — Blifva någotl — väckte ett stort uppseende. Liket åtföljdes af eu talrik procession: bårtäcket uppbars af Hertigen af Bassano, Grefve Simson och den namnkunnige håfdateknaren Mignet. orifttalan köllos af D:r Meålier, Grefve Sim6on och H:r Cauchois Lemaire. pår förstnämndes ord syftade mera på den aflidnes husligaoch privatförhållanden; den sistnämndes på dess offentliga verksamhet. H:r Cauchois Lemaire yttrade bland annat: Vid namnet Sidyes äro så stora minnen fästade, att de vanliga känslorna vid en sorgefest här måste tystna. I denna man. som helt och hållet var tänkare, personifierade sig en idee, och en af dessa väldiga idger. som omskapa Konungariken. Det var året 1789, då Sigyes gaf åt 18:de seklets vigtigaste samfundsproblem en lösning, som i dag synes oss helt enkel, men hvilken i sjelfra verket är en af de uppenbarelser, som himlen endast låter falla på Snillets lott. Han förklarade, att det så kallade tredje ståndet, som faktiskt då var ett Intet , lagligen vore Allt o: sjeltva Nationen, sjeltva Staten; och denna förklaring var till sina resultater af en så genomgripande natur, att den fullt ut skulle kunna jemföras med upptåckten af Amerika, med uppfinningen af boktryckarkonsten, med utvecklingen af ångkraften och de lagar efter hvilka solsystemet regeras. Uppfinnaren skapar icke — han finner, han bevisar, han definierar: mera förunnar honom icke Försynen. Men i ideen af. Sigyes gifna definitioner ligger hela revolutionen; och i sanning, jag ville icke hålla henne för så enkel, som jag först nämnde; i sjelfva Frankrike finner den ännu i många sina utvecklingar vedersakare. Men det måste vi erkänna, att 1830 års rörelse var en så oundviklig följd af I den sem egde rum 1789, att den — af en inn boende nödvändighet, huru man ån söker motverka den — endast liksom återförenar tråden af de revolutionära frumstey, Som endast för ett ögonblick var afgången, och att den sammanknyter den efter ett framskridnings-system, sådant som det var uppfattadt al den Mans organiserande snille, hvilkens Stoft vi i dag ledsagat till dess hvilorum. Han inskränkte sig icke till en enda idäallena, huru stor och gagnelig den än måtte vara: utan åt allt hvad den kunde kalla till hbf. gaf han gestalt och forin. Honom hafva vi att tacka för Generalstaternes konstituerande till en Nationalförsamling, honom för Nationalgardet. denna den beväpnade frihetens plantskola. Icke heller glömde han den basis. som vi nu, tyvärr allt för ofta nraktlåta att begagon, jag menar grundvalen för den representatirva Statshyggnaden, Com