Bäst jag drack, så kom en annan, Lustigt stormande, derin, Och med glädje uppå pannan Bad han kyparen om vin. Ni på mig kan eder trygga — Mumlade han nu och drack — På mitt löfte kan ni bygga — Himlen vare lof och tack ! Men jag lyssnade till ljuden; Ty jag kånde dem igen, På ett glas blef jag nu bjuden Af min icke kända vän, Och vi började att glamma, Men förundrad snart jag fann : Vi fåt löfte om detsamma Utaf samma Riddersman