Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1836, sida 2

nuderråttad och Ftager mig bevisa, att intet tjog Hummer — hvilket nu betalas med I R:dr 32 sk. Banco tjoget, i stället för 1 R:dr, — inlastadt och exporteradt kostar Engelsmännen under 2 R:dr 32 sk. B:co, oberäknadt en diyg frakt och försäljaingskostnads Hvad åter Engelsmännen derföre erbålla på lossningsorten år M. UI:re likaså okunnig om som mänga andre, ty att gifva M. H:re förtroende: derom, vore att så det genast missbrukadtLika ensaldigt är M. H:s raisonement, att ifrågavarande hummeruppköp är ett monopolium Sanrt att andre Eugelunän och Svenskar, genom de ingangne Contrarterne äro utestängde från tåflan. Detta bevisar endast att M. kI:re icke vill förstå hvad monopolinm, eller handel är; ty så länge det är en hvar, Som har förmåga, tillatit. att i Skärgarden upphandla hummer — emedan Kongl. Maj:t, en sädan förmån, icke till någon enskilt uteslutande upplåtit — kan Eugelsmännens företag: hurudana deras contracter ock mä vara. hvarken få nanm af monopolium, eller utestänga någon från sådan handel; och till bevis för denna sanning kan jag nämna att Handlanden J. M. Sanne i Uddevalla — utom fiera anäre personer i orten, — alfa är under Engelsmånneus vistande här, haft contracter med fiskare på 6 Fiskelägen om leverans af hummer lör inhemsk consumtion, samt att, om ifrågavarande bolag utestängt alla andre Engel-män fran uppköp på kusten, det då mäste hafva contraherat derom med Storbrittaniens samtelige innebyggare; hvilket likväl är alldeles sotroligt. Gör sjelf ett försök M. II:re, och bjud fiskare 2 R:dr 32 sk: rigg. I Ö tjog för all hammmer de på vissa tider kunna anbringa. och ni kan vara rissom ni år lika råcl som andre, att ni af en hvar skall få så mycken lefI rande hummer. ni behagar, och hvarmed ni då kan fägna edra gamla bekanta i hufvudstaden. Men bjuder M. H:re icke mer, eller sträcker begäredlsen sig icke längre än till gommens förnöjande, gör er då ingen möda, sty då äro contracterne med Eugelsmännens commissionär, och andre, ständige Tarnämare, för fiskare 1000 gånger förmånligare. i M, H:re mäste vara ytterst lättsinnig som inför allmänheten vågar benämna ifragavarande hummer-uppköp och export en sorts slafveri ; om min Herre ållt detta yttrande da hummern uppköptes til 32 ä 36 sk. r:gs. tjoz och endast för inhemsk consumtion, så kuude M. H:re möjeligen, i afscende å fiskarens ringa belönade möda, fått medhällare; men att så yttra I sig om en handel, som dels höjt varans inköps-pris mer än 3-dubbelt och I sysselsätter mångdubbelt flera fiskare; dels inbringar tull till Kongl. Majst och Kronan samt tolag till städerne, och dels en ej obetydlig förtjenst för commissionären och andre — hvilka fördelar inhemska uppköpet ingalunda wedsörer — så synes det som M. II:re förhallit sig klokare om M. H:re icke blottat sim okunnighet. Ty fördel måste det vara för ett land aft emot Eti ländningens reda penningar knnna afyttra och exportera samma lands. med I) ringare ansträngning. frambringade varor. Eller vore det bättre om M. H:ire, ; i brist af utrikes esterfragan, vore tvungen sälja sin tunna hafra till 2 Å 21 I Rdr r:gs., i stället att. genom export, om ock uppköpet berodde af en enda l I I person, få 42 å 5 Ridr? Tänk litet på dessa owmständigheter och det gayneliga uti förevarande sak, och jag är viss att XI. II:re skall rodna öfver sine, små. roliga, idser! Den gemena beskyllnirg ÅI. II:re tillåtit sig emot vara inhamska vamerbkanittere. som skulle sjellded hummer endast ansetts passaude för Stockholms consumtion, kommer att stå för er räkuing. såsom en tappenbar lögn. Om M. II:re känt, eller känner. ett sådant förhållande. borde Vörmrten för nästans väl uppmanat eder att gauast em sådan händelse hos res derpbranda rapportera, men att endast uti en Tidning lösligen och lättsinnigt söderom yttra sig, Lerisar blott att man har ringa estertanka. I Hvad M. Hire föröfrigt omnämner rörande Tullverkets uraktlatenhet em. m. bevisar endast att desse Tjenstemän icke äro så bonägne för uppenbara: eliiaaner. som vissa andre personer, hvilka i sällskap försäkra att de våort allt. ifrån början till slut, för att freda Norrman från Ftal, ehuru han just grurwmm deras angifvelse blifvit trakasserad i: och om, Som M. Here såger, Pen ov blomma uti öfverscendets krants hade kommit att decorera vyederböraude Tullbetjening, i hwändelse Sonnenstein förrättat beslaget när små pretiosa funnits ombord, så hafva sannerligen andre vederbörande, — hvilka bade afretat Norrmans vistande här och hans IIummerhandel, — för det de i nåra 7 år underlåtit, att. hans nu föregitne förseelser, åtala, icke förtjerat annat än en vissnad Lager? Och hvad M. H:res bemödande, emot Norrman, vidkomuser så torde ni möjeligen komma att generas af em allt för laug nasai I I I I i ft ö iAAAAnng YET SA fåy