ö I —— ————— —————— RR —— nC —ieiieeeiiöttrcstisg:: re RR — bruk; och då sådana ej visat sig under en tid af nåra 50 år, då blott, ett eller tvenne Mekaniska Spinnerier funnits i Riket, är sådant nu, då nio eller tio deraf finnas, hvilka i den delen nog kontrollera hvarandra inbördes, längt mindre ån förut att befara. i TiÄ Några ord i anledning af en artikel i Göthehorgs Dagblad N:o 68 för innevarande är. under titel af: Svenska Domkyrkor. FE Man skall i sanning ha en egen. slags lärdomsfåfäånga för att med Svenska alnen i ena och den Italienskfranska byggnadsnomenklaturen i andra hauden, vilja med några ord lära oss, huru vi böra i historiskt och arkitektoriskt afseende uppskatta våra Domkyrkors förlallanden till hvars andra. Det vore mer än beklagansrärdt, om arkitekturens studium; som nu förtiden omsorgsjullt bearbetas 1 Tyskland och andra länder, skulle hos oss stå på en så läg ståndpunkt, att en dylik konstnotis som den ifrägavarande kunde hos någon sakkunnig väcka annat än medömkan. Artikelförfattaren förklarar Upsala Domkyrka för den. vackraste och mest majestätiska ! Fäderbeslandet. Hon är vi-sserl:gen den största och väcker maturligtris sasom sädan åskadarens beundran; men bon är deremot uppförd af tegelsten och röjer, såsom hennes siste beskrifrare Professor Schröder. rätteligen anmärker, torftighet i jemsörelse med utländska Kathedraler från spetsbagsaldern. Denna Domkyrka har, hvad värre är. grofva fel i sin plan och sammansättning, ert förhållande som bäst berises deraf, att hon kort före den dag, som var bestämd för hennes invigning, 1302 sammanstörtade. Hurn föga artikelfärsattaren känt Nordens äldsta Metropolitankyrka, nemligen Lunds Domkyrka, är deraf påtagligt, att allt hvad han derom sagt, som inskråänker sig till anläggningsår, byggnadsämve, längå och bretfid, år rentaf misstag. Då ingen Nordisk. kyrkobyggnad har en sakrikare historia, hade han ej behöft, om han sett sig före, omsäga den godtyckligt uppgifna byggnadstiden. Han kunde af Sommelii disputation De tempio cathedrall Lundensi sett att ifrägavarande helgedom är byggd af sandstensqåvader och icke af tälgsten. Om dylika misstag dock äro ursäktliga, då man omtalar en helgedom. som man förmodligen icke sett. så är de! likvisst oursäktligt af den smn vill i några penndrag uppfatta våra Domkyrkors märkrvärdighetier. att icke visa sig ha något begrepp om de. stora minnen och den ena byggnadsstil. hrilka utmärka Lunds Domkyrka framför alla andra tempelbyggvader inom Skandinavien. Denra Kathedralkyrka år nemligen byggd i Byzantinsk-sachsisk stil, har en bland de största Kryptor, som finnas i verlden och är till sin grundid6 och sina detaljer utförd i ett genomtänkt system at inythiska reoligionsbegretp: och den enda i Norden, som i mäårkvärdighet tästar m-å Tysklands och, Englands större tempelbyggnader från rundbågsaldern. fluru eosidigt artikelförfattaren för öfrigt framställer sin kyrkopanorama visar sig bäst deraf, att hälften at hans uppsats utgöres af berättelselen om Götheborgs Domkyrka. tlå derempt Kalmar Domkyrka deri alldeles förbigås. Det är likvisst ullmänt kändt, att Göthebores bomkyrka består af Holländsk tegelsten med undantag af heunes portäl och har ett ganska äfrentyrligt gipsadt tråbvalf. och att hela byggnaden. är till sin ide och anordning mindre märkvärdig än den ansenliga uppoffring Götheborgs invånare mäkiat af enskilte medel samnran bringa till denna kostsamma byggnads uppförande. Beträffande nu Kalmar Domkyrka, bör det icke vara någon, som vill inför allmänheten tala on Svenska: Domkyrkor. obekant. att densamma är byggd af buggen Olandssten och — — 1. 12 f A satt hon är en bland den nya tidens ansenligasta och skönaste kyrkåbyggnader i Sverige. Hurra kan man da itti en uppsats öfver Svenska Domkyrkor egna hälften af -deusamma till dem förra och rentaf förbigå den sednare. ntan att ådraga sig en rättvis beskyllning för ensidighet eller okunnighet. Hec haetenus. sen —— —r—— —— —— —