Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1836, sida 2

plankor nu för tiden utföras i stora dimensioner, så vet dock hvar och en, som känner skogshandteringen i Sverige och Norrige, att det endast är genom uppoffring af trä, arbete och omkostnader , som de härstädes gynnade stora dimensionerne kunna tillvägabringas, och att eu. till fördel för de små , förändrad tall-taxa, snart skulle bringa denna handels-artikel tillbaka till sine naturlige dimensioner, till ungefär lika stor fördel för Sverige som NorrigeH:r Thornes insinnation att H:r Dickson, som exportör af stora dimensioner, skulle hafva inverkat på min öfvertygelse och ledt mine steg härsädes, är af den natur, att den icke bör hesvaras. Jag anser mig dock skyldig H:r Dickson anföra, att hva ken han eller någon af detta Hus på flere år vidtalt mig i denna sak, eller, på ringaste sått , skriftligen eller muntligen, medelbart eller omedelbart vidrört den. Jag öfvergår nu till behandlingen af en af denna frågas väsendtligaste momenter, nemligen Canadas och de öfrige Nordamerikanske besittningarnes trävaru-export på England. H:r Grefven bar troligtvis genom Tidningarne inhemtat kunskap om cten af Representatira Kammaren i öfra Canada till Engelska Ministeren nyligen ingångna adressen om taxan för Trävaror och det häftiga motstand, som deri uttalar sig mot ep förändring till förde! för Ostersjöeller Norska trävaror. — men hvad H:r Grefven sannolikt ånnu icke känner. är utt. i följe af de upplysningar min aktale vån, den nuvarande högst insigtsfulle Kabinets-Ministern, H:r Poulett Thomson meddelat mig, öfver 29 petitioner, försedde med flere tusende underskrifter af de mest anseddde pe soner i Nordamerikanska besittningarne, äro inkomne från alla delar af Ofra Canada, Nedra Canadu, Ny-Skottlend, Ny-Brunswiek, Prince Edwards Island och Newfoundland. för att i ännu allvarligare uttryck, än Canadas lagstiftande församling , uppmana I Engelska Ministeren att icke föreslå någon förändring i bhemälte tulltaxaI hvarken efter de al Parlamevi-Kommitgen uppställde grundsatser, eller andra i samma anda. Efter deras beräkningar Skalle behallningen t. ex. at Plankutskeppninger från Ny-Brunswick till England icke utgöra mer än 212pill. Å hiundräide, och ensamt i denna provins skalle i Sagar ligga ett kapital af 300,000 St. hvilka i följe af rått-prinviper mäste ersättes al Parlamentet. i händelse detta förändrade tulltnxan. Samtiige ofvannppräknade koloniers inbyggare anlaguatt hvarje från Ostersjön eller Norrige till England infördt Hundrade Plan-kor eller Lod timmer med ör ett minus i deras import. Jag tror viverligen, att de deruti hafva orätt, men hvem kan väl öfvertyga dem derom 2 Desse Kolonoiers närvarande högst oroliga tillstånd, alldenstand Conseljens, det vill såga, den öfre Kammarns samelige Medlemmar, hafva resignerat i öfra Canadaoch den ladstiftande Kammarn i Nedra Canada har vägrat att hevilja Budgetten, och tilltölje deraf blifvit upplöst af Stathallaren, gör det högst ovisst, om Ministeren ander sadane omständigheter finner radligt. ätminstone för ögoablicketl, att föreslå någon föråndring i den talltaxa, som utgör det starkaste band mellan aflanäimnde Kolanier och Åloderlandet. Men oberäknadt redan vidrörde, oss missgynnamde, stora och mäktige interessen i England, har ännu ett uppstatt under scnaste år, som verkar till vår nackdel, nemligen frlundr. Detta lands dagligen tilltagande öfverbefolkning gör det nådvändigt att vnderlåtta etrandringarne derifrån, hvilka sednaste ären synnerliga-t företagas till Canada, till ett antal af 20,000 personer urligen. Dertill bhennaans de tartvg. som föra trävaror till England (gamla Ostindifarare, oanvändbare för sin första bestämmelse), och hvilka på äterreasan medföra migranter till Canada och öfrige Nordamerikanska besittningar. Omedelbart efter ankomsten dit finna desse Emigranter arbete vid skogshandteringar, hvartitt icke erfordras mer än en yxa och ett par goda armar, hvilka ieke felas rländarn-. Förminskas nn Canadas trävaruhandel på England, sa kommer man dels att i samma moln sakna transportmedel för Emigranterne. och dels medel att försörja dem med vid deras ankomst till Kolonierne. Jag har fraruställt hvilka mäktiga interessen. som stå i strid med våra: Preussens och Rysslands, Engelske Skeppsredarnes, Canadas samt de öfrige Amerikanske Kolmicrnes samt Irlandx. — och öfvergår nu att behandla de likaledes mäktige interessen, hvilka äro förenade med våra egne i England. Bland desse bör först nämnas frärgru-konsamenternes. Dem interesserar det att få byggningstimmer och andra tråvarn-artiklar för godt köp och af god beskaffenhet, hvilka fordringar tvifvelsutan bäst skulle kunna uppfyllas genom tulltaxans nedsättning eller modisikation till rår fördel; men dessa konsumenter (-vanerlignst de, som bygga bus, hvilka åäro de betydligaste) hafra dock icke satt hela sin vältärd på spel, genom att betala nägra mer eller mindre för det timmer de behöva, under det att deremot våra motståndare, Synmerligast de i Canada och Skeppsredarne tro eller förmena alt deras hela rälfärd går förlorad, om tulltaxan föråudras till vår fördel: Desse Sednare mafarbeta oss derföre med längt större kraft, än de förstnämnde kunna verka för oss. Det andra stora interesset, som är förenadt med vårt, år Engelska Skattkammaren, hvars intägter, efter den beräkning som H:r Hume, medlem af the Board of Trade (en i denna fråga fullkomligen sakknnnig man). upmsätter i sitt ÖN Parlamentets Kommitee afgifna utlåtande, derigenom skulle förökas med icke mindre ån En Million Pund Storling (ja ända till 1,900,000) Årligen. — Till dessa tvenne interessen, Konsumenternes och Skattkammarens, hvars organer åro för oss, kunna vi ännu foga en tredje, som visserligen borde vara den våsendtligaste, nemligen billighetens och rättvisans, som tala mest högljudt för oss. I id d I i I i ; — — — RA — — — — I ö I I Sakens atgörande beror alltsa hufvudsakligen på, hvilka af dessa interesen våga mest i den parlamentariska vågskålen, antingen de, som sfämma öäfrerens med våra och grunda sig på rättvisa och billighet, eler de, som äro emot uss. På hegge sidar äro de så stora, så vidtomfattande, så ingripande i Englands inre förhållanden, att Seandinaviens interesse, i händp Jtftnmadoe Jalle RE TT dj JÖRN nh dr I FC dör