Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1836, sida 2

lin. till mir tgt: naa, och dock kan jag i hela denna din, till mig ställda skrifvelse icke finna så mycket som en enda desinition afhvad Du förstår med detta obeskrifliga, som vi tänka oss under denna benämning. Detta hade Likväl jag gjort, om jag varit i ditt ör! Öå ställe; ty att fälla domÖfver. en: sak, som mån icke sjelf tyckes kunna I ens definiem eliar bringa under ett visst begrepp, är, lindrigast sagdt, förhastadt, om: ej; förmälet, : i — Dar billigar mitt förfarande; att jag, stödjande: mig på empiriska, hie Fioriskt förstådda data, försökt framställa Tidsandan; men sjelfva detta billigandn innehåller ett bittent Klanden då du: antyder mig vara oförmögen till em spekulativ expositiom af denne Andes. modi oaln affeetioner.. Huru bevisa dettta2 ? Vederlägger man en sats derigenom, att man, med förbigående: af saken, angniper personem? eller är detta ett stridssätt, som anstär em man af: den: bildningsgradi. du; innehar? ? Medgifva mäste du väl, att det bör vara skillnad mellan en uppsats. för en så dun tidning som denna och: en: Akademisk. afhandling. Hade jag. från: cathedern eller i ev sår skilt Skrift yttrat mig: om Fidens Anda. så kunde du hafva haft något skål tilk dim anmärkning emot for men, ehunm det tillochmed: icke du hade anståtf ditt eget värde, att, endast på gnund! af att jag icke begagnat den, som: dw ansåg lämpligast, frånkånna. mig em förmåga, som du icke med säkerbet kande: beräkna om den: af mig egdes eller icke. Dw behöfver för: restem blott kasta Ögat på din. medskribents artikel i samma Tidnivgsnummer, der ditt mot mig nigtade: Notabene befinnes infördt. och du skall då genast finna, att ham är aft alldeles motsatt tanka. med. dig, och utt dn, enligt hans åsigi. har minsta orsaken. att.klandra min lilla uppsats säsom: varande blott. empirisk, och. historisk det vill på detta ställe säga :för. populär. Ham han således i ofrannämnde: artikel, och det: alldelesmor t sin. vilja. komamin att taga mitt parti mot dig, och. på samma. gåänggitvit ( eotti deft mest tränhandeexempel på humn himmelsvidt menniskornas asigter af en och samnm såk kanna vara skiljda, Sumt: hurw svårt det i vara. dagar är ath. vara publicist då man kji vik eller ens kan vara — rabulist.. Doau frågar mig om jag anser de: eviga: byggnaderna. vid: Nilans sträu-— i der såsom verk af Midsandan, och: ing upppepan ännw en vång.. att de afo ( det — de äro det, älven om: vi äntäga: deras mening, som balla före att de äro verk af: enskilt despotyr, sem låtit sina. slåfunr0: de folk ötUeon hxilka de: herrskade). uppföra. dem.. Hade ej Tidsandan varit sådan. I att millioner hörsammade: em eler någre despotersbefallningar,, skulle de ) aldrig hafva tillkommit. Men hecm. går i borgen för, att denna hypothes I är dem mast sanningsenliga? Skulle manicke: lika. så väl kunna amtaga, att: de äro ett sig. tempel, helgade åt någon för oss. okänd (kiuddomligI het, eller mansoleer åt någon ellen någre Regenter, hvilka. tolkett på ett sadant sätt änun efter döden. ville ära Var det: ej den religiösa lid-ansdan, som, under medeltiden; reste de byggnader. vi ännu i dag boundre I och der YTusenden samlas för att blifva delaktige at den tro, det hopp och den styrka, Religionen skänker? Avarföre skulle icke detta, fast. i cn aunan afszigt. äfven. kunna vara fallet. med Egyptenspyramider, i synnerbet I når man. besihnar att de blifvit reste i em tid: då menniskoanden, att Jag I så. matte: uttrycka; mig, ännu var omedveten. af sim irne; spekulativa. krast I och: sälvdbsblott; sträfvadaester att: afbilda. sig: sjelf i yttre rån, Kolossala. ; former? De äro titelbokstäfverne till dess stora utvecklingshistoria, i lIapidarStil. Vis årtusenden. derefter, bar. han. skritvit. öch. skr. fyer hela capitel deraf medi — ånga. 0 j Dm söker nidarinsinueras. att: iuke Visketslärarne, Talarne oeK. Konstnärerns ifiE:llassoro :presentantun af. ollen organer för, Fidens Anda: mom hvad var dbt då som. gjvrde Grekland! till amma för sköna konster och: vetenskaper. hjeltemod: och vältalighet.. statskonst och vishet. om ej den. hyllning orha benndran. Nationen Skänkte deras. idkare eller utöfvare ? Och hvad voros väl dessa annat av uttryck: af: den: Tidsanday. som vexelviitöfrade sitt inflytande på benndrarne och de beundrade? Du har blott bullit dig för mycket. vid bokstafven. eller. måhända. icke: velat förstå mig. Derafter kommer. du med. en fråga, rörande min åsigt af de: Delphiska: orakelsvaren, och Jag måste: å nyo tillstå att jag icke kan frångå densamma. äfven om jag derigenow skulle förtörna: den Gud, i hvars tempel de: uttalades. och hvars gunstling du har. den. godhaton säga mig vara :jat till! och: medi icke en. gang om Gratierna,. hvilka, om jag: skall tro ig. lära: kafves bekvaurat: min: vafga,åfnergifwo migs. ooh du Jelt. i stället för: att: uncka. mig: inedi sammetstassen, klöste mig: med;nälvanten ;: ty ett axiom kan. jag icke förneka, och; ett: axiom är dete att: aldlrig orakelsraren i Delphi kunnat: speku en: så. stor och djupt ingripande rol; i de gamle Hoelernes förhandlingar. om cj Tidsandan hade på em gäng: dikterat och ätrovärdiggjprt: domsamme:.. Och. hvem Kan, nelta. att! det var Tidsandan, somnästan. rastlört fördeRomarne från. hat till haf, från: land: till land. från olkslagatill folkslag. Fygerdrackne. i vapen. unpruxuc, vid: plundring och mord: vanda härar önska: sig: ioke lätteligem: tillliaka. i fredenslugn, eter ske är MHästorien. — en. lägnerska, fvilkett dock torde: blifva Svårare att. ocvisa, än säga. vid ordet: emanalion har du satt tecken till en outalad fråga, heilken: jag: torde: få. öfverlemuaåt: Leibnitz. att: besvara. Nåot rörande blodbad och antända. bal finnes ioke-i min: artikel om Rideus da; ditt minne: har: här. liksons mitt: båtetttannateställe, der jag skrikrii kraxiteies i; stället för Apelles. svikit dig: hvilket åtminstone-bevisanmot.atåen af din: medshFihetitsyitrandE om beläsenhett im Cconversatjhasler iö — n boläsenhiet, som: jag visst icke vill afundhs honomgom: han: ens eger: mm Fadan. Da färebrar mig, utt jag sa erbarmligt itilltrålat Gudb Smrorda. eavua färebråctse kunda div gerna hafva besparat ty de: Soma smorde årv: unna vål hjelpa sig utan bade lillbtralning och inlkälhäing— handlingar, vilka bade jag och: dt andra welaka skrifvarne kanua. dröja. med: tills pt lider mot don td: då dön sen oo .