Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1836, sida 2

(Insändt och betaldt.) Till Kongl. Maj:ts och Rikets Höglast. Haf-Rått öfver Skåne och Blekinge! E det af: Rådhus-Rätten härstädes den ll sistlidne Mars atdömda samt I Höglofl. Kongl. Hof-Rättens Pröfning understäldta mål, som utvecklat en strid. emellan: Tull-Aristokratien och dess allierade, å ena sidan, armt medborgaren, å den andra, hafva: de mägtiga viljorna rönt så mycken medgörlighet, att ingen orimlighet bör synas. dem för stor att genomdrifvas. Från; denna. synpunkt betraktade, sakna de besvär visserligen. icke grund, hvilka man låtit Tullfiskalen Zellinger emot Radhus-Rältens Utslag anlöra,. och hvaröfver vi nu ödmjukast afgifva förklaring. Det har lyckats, att beröfva oss, hvad, under menniskans jordiska lif. är henne dyrbarasg. friheten, samt att i em handsing, som man gifvit name af rättvisa, förespegla oss den grymmaste: tramtid. Har dtetta skett i stod: af Bag? Nej, — vi skulle: då icke: hafva något, att i denna sak. beklaga oss öfver; ty Lagen, den må vara förståndig eller afvita, är Sarnbhällsmenniskans yttre: regel för hennes. gerningar. Men det har skett: i trotts af Lag och. laglig. bevisning. Magt och svaghet hafva begge: verkat till samma mål. Svagheten förbigå vi, — som. billigt år. Men magtens emot oss uppträdde redskap. fråge vi: hvadan detta menniskohat. deuna mi-shandlings. denna: trampning af Bag och trättegångsordning? Tron ej,. att ett monopolium, hvars. onaturlighet seklers. erfarenhet bekräftat, låter naturalisera sig genom: våld; men: tron, att när landets mägtige lätit. töraktet för lag och. rättsformer skrida till handling, är det ett tecken. mindre godt, än betydningsfullt. ö Nu, — icke nöjde med offret af vara personer. vilja våra förföljare sträcka: det äfven: till en: del: af vär egemlom. Sedan Rådhusätten, med sinefjerran fråm Domarens pröfning länte, bevisningsgrunder, påbördat oss, att: hafva med, vald: äserlagit gods, som. rarit under beslag: ankållet, derföre Rådbus-Rätten dömt oss till ansvar efter Föriattningeus 42 5; yrKas. i; besvären, att. vi älven: måtte tällas till böter enligt 41 sista mo-. mentet, — hvaraf sSaiedes skulle fälja. att vi vore åöåfvertygade, hafva vid undersökningstilllället gjort sådant motständ. att undersökningen alldeles icke kunnat: verkställas.Men om detta törhållande ägde rum, att undersöåkningen alldbles. inke kunnat. verkställas, hurn vill. då besvärsförfattaran: förklara, att gods likväl skall hafva blifvit af 088 återtaget ? Troligen har besvärsförsatturen ansett: misshandliugen emot oss hafva upphunnit den grad, att en. laglösbet mera — gjört föga till. saken ;: och, häri har han rätt. Ett motif. at det sistnämndes beskaffenhet, lärer äfven: hafva ingått i besvärs-påståendet, att: madhus-Råtten, som, enligt med Kongl. Brefvet den 7 November 1827. bestämt. stället, hvarest det ådömda fästningsardetet borde: undergas, hade: lagligen kunnat at styrelsen öfver rikets fängelser. och: arbetsinrättningar öfverlåäta, att: Komplettera utslaget i denna del. —Vi hoppas. att målets rättvisa: utgang skall: befria klaganden trån bryder: i nämnåc omständigaheter, så vidt den. oss angår. Ystad: den 2 Maj. 1836. T. D. Krook.. S. M. Gulin. AAÄA EE—